ÅSIKT

Slaget om digitalmakten

Ulvskog har rätt i teorin men inte i praktiken

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag beslutar riksdagen att ge Teracom en kreditgaranti på två miljarder kronor.

Debatten om Teracoms framtid rör digital-tv-projektet, ett projekt som nästan har havererat. Svenska folket köper inte statens digital-tv-boxar i den utsträckning som beslutsfattarna har räknat med. Bara 85 000 hushåll har valt det digitala marknätet. Det ger inga större intäkter till Teracom.

Aftonbladets ledarsida har länge kritiserat digital-tv-projektet. Vi är fortfarande undrande inför regeringens bristande helhetssyn och avsaknaden av samordning mellan kulturdepartementet och näringsdepartementet. Varför utnyttjas inte det marksända tv-nätet i IT-minister Rosengrens bredbandsstrategi?

Digitalisering är en självklarhet

Likväl måste digital-tv-idén försvaras mot kören av liberaler och moderater som hellre står upp för privata ägarintressen än medborgarintresset.

Digitalisering är en självklarhet på de flesta områden i dag – så även i tv-världen. Ur ett medborgarperspektiv är det angeläget att den digitala tv:n kan nå så många som möjligt, oavsett bostadsort. Det behövs ett statligt ansvar för den grundläggande tv-infrastrukturen, liksom för bredbandsutbyggnaden.

Det digitala marknätet kan bli mer avgörande för mediemångfalden än det stoppade förslaget till mediekoncentrationslag. Kulturminister Ulvskog och IT-minister Rosengren måste dock börja agera ihop.

I den digitala världen är Stenbeck en större monopolist än Bonnier. I praktiken är det Stenbeck som styr utvecklingen av det digitala marknätet. Att så få har valt att se digital marksänd tv är inte märkligt. Utbudet är än så länge för magert. Den som förhindrat ett brett utbud är Stenbeck. Han äger hela kedjan från innehåll till distribution. Det borde även bekymra liberalerna.

Defensiv hållning

Infrastruktur är en maktfråga. Teracom förfogar över 1 000 master och ett landsomfattande ”bredbandsnät”. Bolaget erbjuder redan bredbandsanslutningar till glesbygdskommuner, exempelvis i Kramfors och Dorotea. Inom telekomområdet finns flera intressanta affärsmöjligheter för Teracom.

Kulturministern kräver dock ”satsning på kärnverksamheten”: tv- och radioutsändningarna. Det är en defensiv hållning som knappast innebär en framtidsgaranti. Digital-tv-nätet är inte enbart ett kulturpolitiskt verktyg utan också ett infrastrukturpolitiskt.

”Man måste ta tillvara den viktiga pusselbit som marknätet utgör i den nationella bredbandsinfrastrukturen”, säger kristdemokraten Anders Broberg, ordförande för Stockholms IT-infrastrukturbolag, Stokab, och ledamot i digital-tv-kommittén.

Just så. Varför inte bilda ett nationellt Stokab av Teracom, Banverket och Svenska kraftnät som kan ansvara för en grundläggande bredbandsinfrastruktur i hela landet?

Så kan Ulvskog garantera mediemångfalden och Rosengren sin vision om ”bredband åt alla”.

HK

ARTIKELN HANDLAR OM