ÅSIKT

Ge ny sisu åt Degerfors

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: LARS ROSENGREN
Järnverket i Degerfors riskerar att läggas ned - trots att produktionen ligger 15 procent över uppsatt mål.
LEDARE

020602 Degerfors och Gislaved. Två industriorter där ägandet och nykapitalismen fallit samman. De båda bruken är effektiva och lönsamma. De står för industriell renässans och är så långt ifrån gammal bruksnostalgi som tänkas kan.

Ändå hotas de att förvandlas till industriella kyrkogårdar.

För allmänheten är det ofattbart att två "guldkalvar" ska slaktas och tusentals trotjänare sparkas ut. De anställdas "brott" är att de blivit så lönsamma att ägarna av nationella intressen vill åt produktionen.

En strimma hopp tändes

Den här veckan monteras Gislaved ned. Samtidigt tändes i går en strimma av hopp för Degerfors. Outokumpu, den finska huvudägaren till Avesta Polarit, tänker köpa ut den andra stora ägaren brittiska Corus. Därmed bör rimligtvis förutsättningarna falla för ett stålbad i Degerfors.

Det var för att rädda Englands sista rostfria stålverk i Sheffield som Degerfors var tänkt att läggas ned. Det värmländska bruket har inga problem. Vinstavkastningen är 39 procent och under de senaste åren har Degerfors järnverk levererat 400 miljoner kronor i kassaflöde till koncernen. Just nu ligger produktionen i Degerfors 15 procent över de mål Avesta Polarit satt upp.

Men för att marknaden skulle köpa nedläggningen i Degerfors klädde de engelska ägarna sin brud i Sheffield med glitter. I takt med att brittiska Corus fortsatt att ekonomiskt blöda har bruden blivit naken.

Något vettigt besked varför lönsamma fabriker som Gislaved och Degerfors ska bort har ägarna inte haft. Det globala kapitalet har här varit lika svarslöst som inför de ungdomar och alternativa rörelser som kräver en rättvis ekonomisk världsordning.

Möjlighet till nytt förtroende

De onödiga företagsnedläggningarna är en kris för kapitalismen och ägandet som fogas till den som anställda, investerare och pensionssparare upplever i spåren av miljardsvindeln i amerikanska Enron, Worldcom och Xerox.

Den kortsiktiga kapitalismen stressar sönder sig själv. I stället för att satsa på industriell förnyelse har även svenskägda företag, som ABB, utvecklats till pensionsbolag för direktörer eller styrelseordföranden.

För Outokumpus öppnas nu en möjlighet att återupprätta förtroendet. De finska ägarna måste se kommersiellt på Degerfors och utveckla den affärsidé och det kunnande som finns där. Kort uttryckt: Ge mer sisu till den värmländska bruksorten.

RJ