ÅSIKT

Turkiet behöver göra reformer

EU får inte ge efter för utpressning

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
INTE BARA EKONOMIN SOM RÄKNAS Polisen sprutar med vattenkanon på demonstranter som stöder hungerstrejkande fångar. EU bör ställa tuffa krav på demokratiska reformer i landet.
LEDARE

19 juli 2002 På måndag ska EU:s utrikesministrar diskutera relationerna med Turkiet. Det nationalistiska partiet MHP försöker vinna röster i det kommande turkiska nyvalet genom att säga nej till demokratiska reformer. Därmed vill de också försvåra landets medlemskap i EU.

Kretsen runt den förre utrikesministern Cem vill däremot skynda på reformerna. I kulisserna har den turkiska militären ett stort inflytande över landets agerande.

EU måste skicka en klar signal

Turkiet har två trumfkort i sitt förhållande till EU.

Genom sitt medlemskap i Nato kan landet lägga in sitt veto mot EU:s militära krisstyrka. Dessutom har man ett avgörande inflytande över Cyperns framtida medlemskap i EU. Risken är att Turkiet under hösten spelar ut dessa kort för att snabba på sitt eget närmande till EU. Unionen får Cypern och en krisstyrka. Turkiet får inleda riktiga medlemsförhandlingar.

I det läget måste EU skicka en glasklar signal till Turkiet – sådana hästhandlarfasoner duger inte.

När Turkiet fick status som ansökarland vid toppmötet i Helsingfors i december 1999 stod det klart att inga förhandlingar skulle inledas förrän Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna om demokrati och mänskliga rättigheter.

Mycket återstår för Turkiet

Sedan dess har Turkiet antagit en ny och mer demokratisk konstitution, men i praktiken återstår mycket innan Turkiet lever upp till kraven om mänskliga rättigheter.

I oktober förra året presenterade EU-kommissionen en rapport som tog upp några av de viktigaste bristerna:

Trots förändringarna av grundlagen förtrycks den kurdiska minoriteten i landet. De förvägras undervisning på sitt eget språk. Kurdiska tidningar och etermedier censureras.

Korruptionen är omfattande.

Armén har kvar en betydande makt. EU kräver att Turkiet säkrar de civila myndigheternas kontroll av militären.

Förhållandena i landets fängelser är vidriga. Tortyr och övervåld är en del av vardagen. Dessutom finns dödsstraffet fortfarande kvar.

Danmark har varit tydligare

Efter mötet i Sevilla sa det spanska ordförandeskapet att Turkiet borde få en snabbare väg in i EU och man talade till och med om att upprätta en tidsplan för förhandlingarna.

Danmark, som övertog ordförandeklubban vid halvårsskiftet, har varit tydligare. Utrikesminister Per Stig Möller deklarerar att Turkiet fortfarande inte uppfyller grundläggande krav på mänskliga rättigheter. Det måste vara EU:s hållning. Unionen får inte ge efter för utpressning. En tuff linje för de mänskliga rättigheterna gynnar de reformvänliga krafterna i Turkiet.

JB