ÅSIKT

Utvidgning en tillgång

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

22 juli 2002. I dag diskuterar EU:s utrikesministrar höstens förhandlingar med de länder som vill bli medlemmar.

Toppmötet i Köpenhamn 12–13 december ska ge klartecken åt de bäst förberedda kandidaterna. Men de svåraste frågorna återstår. Hur mycket ska de nya medlemmarna få i stöd till jordbruk och regional utveckling? Hur mycket ska de betala i medlemsavgift?

Jordbruksstöd

Kommissionens förhandlingsbud om jordbruket har fått kritik. Polen och andra kandidatländer tycker att det är orättvist att de till en början bara ska få en fjärdedel av det direktstöd som går till bönderna i dagens EU.

De fyra länder som betalar mest till EU:s budget, däribland Tyskland och Sverige, har sagt nej av andra skäl. De har först krävt besked om reformer av dagens dyra jordbrukspolitik. Frankrike slår vakt om stödet till de franska bönderna och Spanien är oroat att landets EU-bidrag ska minska kraftigt.

Utvidgningen är inte bara en historisk möjlighet att ena det Europa som alltför länge varit delat. Ett större EU innebär på sikt också en rad ekonomiska fördelar, som en inre marknad med 500 miljoner människor. EU:s utvidgning är en tillgång, inte en kostnad.

Fart på debatten

Senast på toppmötet i Bryssel den 24–25 oktober måste EU enas om hur mycket jordbruksstöd som kandidatländerna ska få. De fyra länder som hittills sagt nej till EU-kommissionens utvidgningsförslag har lyckats få fart på debatten om jordbruksreformer. Nu ligger reformförslagen på bordet.

Därmed bör Sverige kunna ändra sitt kategoriska nej i förhandlingarna om utvidgningen. Det skulle underlätta för det danska ordförandeskapet när det ska sy ihop en uppgörelse vid toppmötet i Bryssel.

ME