ÅSIKT

Räcker förslagen mot ohälsan?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: PETER KNOPP
BRYT TRENDEN Finansminster Bosse Ringholm är optimistisk. Den svenska ekonomin är under kontroll. Men bara om regeringen lyckas med att bryta den skenande trenden med stigande kostnader för ohälsan.

9 OKTOBER 2002. Den svenska ekonomin är stark. Den som tvivlar kan tänka på vad som hade hänt om vi för åtta år sedan hade upplevt de senaste veckornas politiska oreda. Då, panikreaktioner från marknaden vid varje politisk tvekan. Nu, veckor av osäkerhet utan att räntor eller kronkurs skakat.

Ett styrkebesked

Medan länder som Tyskland och Frankrike kämpar med underskott som hotar den europeiska stabilitetspakten visar de offentliga finanserna i Sverige ett överskott på 1,7 procent i år.

I budgeten räknar regeringen med överskott också under nästa år. Tillväxten fortsätter. I en internationell lågkonjunktur är det ett styrkebesked.

På en punkt hotas emellertid regeringens bild av en ekonomi under kontroll. Kostnaderna för ohälsan fortsätter att skena. Redan nästa år måste trenden brytas. Misslyckas det så slår kostnaderna omedelbart igenom det utgiftstak förhandlarna med sådan möda lyckats baxa in dem under.

Räcker förslagen i budgeten för att vända utvecklingen?
Det finns anledning att ifrågasätta finansministerns optimism.

Försäkringskassorna får nya resurser, deltidssjukskrivningar blir det normala och läkarna ska få bättre utbildning, för att ta några exempel. I budgeten föreslås också att Försäkringskassan i vissa fall ska kräva en andra läkares bedömning efter åtta veckors sjukskrivning.

Dessutom kommer regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter genomföra en informationsinsats när resultatet av de så kallade trepartssamtalen avslutats.

Bra förslag, men knappast de krafttag regeringen utlovat.

Nu föreslår regeringen också att det ska bli lönsammare för arbetsgivarna att ha en låg sjukfrånvaro. Det konkreta förslaget är dock inte färdigt. Finansdepartementet ska arbeta fram ett system som skulle kunna gälla från den 1 juli nästa år.

Klart är i alla fall att det utskällda förslaget om en betydligt längre arbetsgivarperiod inte blir verklighet. Det lutar snarare åt ett delat ansvar mellan stat och arbetsgivare.

Arbetsgivaren måste betala

En hel del av frågetecknen från debatten om en förlängd arbetsgivarperiod gäller också det nya förslaget. Ska arbetsgivarens ansvar kännas måste det kosta när anställda är sjuka. Då riskerar de som ofta är sjuka att slås ut.

Men framför allt är det tveksamt om åtgärderna får några snabba effekter. Det gäller också de ekonomiska styrmedlen.

Ohälsan åtgärdas inte med några enkla regeländringar, och det som görs får knappast full effekt från dag ett.

På den punkten finns det med andra ord anledning att ifrågasätta finansministerns optimism.

IP