ÅSIKT

Sverige riskerar missa EU-tåget

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: URBAN ANDERSSON
I juni 2001 lyckades Anna Lindh och Göran Persson driva igenom en ambitiös tidtabell för utvidgningen av EU. Men en större union kräver bättre arbetsformer.

3 november 2002. EU-toppmötet i Bryssel blev ett genombrott för en större union. Medlemsländerna enades om hur mycket utvidgningen får kosta. Fortfarande återstår tuffa förhandlingar med kandidatländerna och folkomröstningar i flera länder. Ändå verkar det möjligt att klara den ambitiösa tidtabell som Göran Persson och Anna Lindh drev igenom i Göteborg i juni 2001.

President ingen lösning

Framgångarna ställer frågan om EU:s beslutsformer på sin spets. Ordföranden för EU:s framtidskonvent, Valéry Giscard d’Estaing, har fått ordentlig fart på debatten genom sin skiss till en ny grundlag. Den gångna veckans diskussion visar att många strider återstår.

Den avgörande skillnaden går mellan mer mellanstatlighet eller starka gemensamma institutioner, mellan uppgörelser i slutna rum och öppna beslut i tydliga beslutsprocesser. På toppmötet i Bryssel kritiserade sju mindre länder förslaget om en EU-president, utsedd av regeringarna, som delvis skulle ta över kommissionens roll. De har rätt. Visst behöver dagens styrelseskick förbättras. Men lösningen är inte att flytta mer makt till EU:s toppmöten och tillsätta en ordförande som bara är ansvarig gentemot regeringarna.

Trots tvisterna om maktbalansen har Giscard d’Estaing redan nått ett viktigt mål. EU kommer att få en sammanhållen konstitution. Nu handlar det om innehållet. Skissen till konventet består av korta rubriker och stickord. De radikala förslagen finns i de tio arbetsgrupper som i högt tempo tar fram det konkreta innehållet.

Gemensamt EU-försvar

Giscards utkast innehåller exempelvis den korta rubriken ”Försvar”. I den ansvariga arbetsgruppen går det undan. Där har försvarsgarantier, gemensamt försvarsmaterielverk och ett nytt sätt att fatta militära beslut redan avhandlats. Gruppen, som möts igen i morgon, kommer med långtgående förslag i riktning mot ett gemensamt EU-försvar.

Även arbetsgrupperna om ekonomisk politik och rättsligt samarbete arbetar på i högt tempo. Resultatet kan bli förslag om mer överstatlighet i skattefrågor och en gemensam gränspolis.

Ett steg tillbaka för miljön

Däremot är det ont om nya förslag i viktiga svenska frågor. Visserligen har regeringens representant Lena Hjelm-Wallén haft framgångar med öppenhet och god förvaltning. Men på miljöområdet ser konventet ut att bli ett steg tillbaka. Den europeiska fackföreningsrörelsen kritiserar bristen på förslag om jobb och social välfärd, och det saknas förslag om jämställdheten.

Göran Persson och Anna Lindh avfärdar de mer långtgående tankarna i konventet med att det ändå är medlemsländerna som bestämmer om nya fördrag. Det är rätt i sak men en farlig inställning till arbetssättet. Arbetet med EU:s rättighetsstadga visar att ett färdigt förslag från ett konvent är svårt att ändra på. Sverige håller på att missa tåget i EU:s framtidsfrågor.

ME

ARTIKELN HANDLAR OM