ÅSIKT

Ett delat USA

Foto: Reuters
brödrakamp USA:s president George Bush (till höger) leder världspolitiken. På hemmaplan har han det betydligt svårare. De senaste veckorna har Bush satsat hårt i en blixtturné till stöd för republikanernas kandidater, däribland brorsan Jeb, guvernör i Florida.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

5 november 2002. Dagens val i USA är en påminnelse om landets bägge ansikten. Förenta Staterna dominerar världspolitiken med sin militära styrka. På hemmaplan har president Bush det betydligt svårare. Supermakten dras med stora ekonomiska och sociala problem. USA är ett delat land, både i politik och välfärd. De senaste veckorna har Bush satsat hårt i en blixtturné till stöd för republikanernas kandidater. Det är inte säkert att det hjälper mot den omfattande kritiken av partiets ekonomiska politik.

En tredjedel av senatorerna

Valen gäller de bägge delarna av den lagstiftande församlingen, kongressen. En tredjedel av senaten och hela representanthuset ska utses. I dag väljs också 36 guvernörer i delstaterna.

Republikanerna förlorade majoriteten i senaten förra året när James Jeffords från Vermont övergav partiet. Opinionsmätningarna pekar nu på en svag fördel för demokraterna. Ett fåtal röster i delstater som South Dakota, New Hampshire och Colorado kan avgöra.

Om valvinden blåser demokraternas väg får de en större majoritet i senaten än i dag, och fem till åtta nya guvernörsposter. Om medvinden är riktigt stark till och med en majoritet i representanthuset, där republikanerna nu har en stabil majoritet.

Många amerikaner ser inte några större skillnader mellan partierna och avstår från att rösta. Det är sant att framgångar för demokraterna i kongressen knappast förändrar amerikansk politik i grunden. Men det skulle bli svårare för president Bush att driva igenom stora skattesänkningar och förändringar av den sociala välfärden. I Kalifornien och viktiga delstater i Mellanvästern blåser vänstervindar inför guvernörsvalen, som har stor betydelse för medborgarnas vardag.

Valutgången betyder mer för inrikespolitiken än för USA:s internationella agerande. Terrordåden den 11 september samlade nationen kring president Bush, och kongressen har redan gett honom långtgående befogenheter vad gäller Irak. Dagens val innebär inte någon radikal förändring av den utrikespolitiska dagordningen. Ändå skulle framgångar för demokraterna påverka stämningen inför nästa presidentval 2004.

Mer kritik mot Irak-angrepp

Den amerikanska befolkningen har blivit mer kritisk till ett angrepp mot Irak, särskilt om det är ett krig utan brett internationellt stöd. Amerikanska stiftelser och ideella organisationer är ledande i det globala arbetet för mänskliga rättigheter och en god miljö. En president som är sårbar på hemmaplan kan bli mer känslig för kritik mot sitt utrikespolitiska agerande. Ett ökat stöd för demokraterna skulle vara en välbehövlig balans till Bushadministrationens politik.

ME