ÅSIKT

Duvornas krig

De mest krigsentusiastiska i Bushadministrationen har åtminstone tillfälligtvis förlorat.

Foto: GETTY IMAGES
USA VÄRMER UPP Hangarfartyget USS Abraham Lincoln i går efter beskedet om den nya FN-resolutionen. Även om den innebär att kriget ställs in för den närmaste tiden så vill den allt mäktigare George W Bush krossa Saddam Hussein. Den irakiske diktatorn kommer säkert att ge honom tillräckliga argument för att inleda krig.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I bortåt två månader har FN-diplomater prövat omvärldens förhållande till Irak. Fingrat på formuleringar och smakat av ordens valörer och undersökt dess förenlighet med internationell rätt och FN-stadgan. Den kompromiss som slutligen skrevs kan godkännas av säkerhetsrådet.

De mest krigsentusiastiska i Bushadministrationen har åtminstone tillfälligtvis förlorat. Presidentens krav om ”regimskifte” finns inte nämnt. USA-ministrars fantasifulla påståenden om förbindelser mellan Irak och al-Qaida är frånvarande i texten. Irak pekas inte ut som hot mot grannländer eller västvärlden.

Kravet om krig faller

Därmed faller, rättsligt, Bushregeringens krav om krig som självförsvar eller i preventivt syfte.

Huvudproblemet ställs i enlighet med de resolutioner som antogs efter Gulfkriget. Är Irak berett att ge upp sina biologiska och kemiska stridsmedel och avbryta varje plan på att utveckla kärnvapen?

Irak har fört ett långvarigt krig, länge stött av USA, med en granne, Iran, och invaderat ett annat grannland. Den oförutsägbara och våldsinriktade Saddamdiktaturen bör berövas massförstörelsevapen.

Starka maktbefogenheter

FN:s vapeninspektörer får enligt FN-resolutionen starka maktbefogenheter. Allt måste öppnas för granskning, från Saddams väldiga palats till regeringsdokument. Landets vapenexperter ska förhöras. Inspektionen ska ske i skydd av FN-personal.

Inspektörerna ges dessvärre riskabelt kort tid för sitt arbete, som dessutom kan utsättas för betydande politiska manipulationer. Vem ska avgöra och vilka kriterier ska gälla när det gäller att tolka om Irak brutit mot FN-resolutionen eller ställt allvarliga hinder i vägen för inspektionen? Självklart borde detta ansvar vila på FN. Resolutionen är oklar, den nämner bara att FN:s säkerhetsråd ska överväga inspektörernas rapporter. Därmed öppnas möjligheter för USA att inleda krig utan godkännande via en ny FN-resolution. Det franska kravet om två resolutioner föll i praktiken.

Denna relativa frihet för USA är det pris skeptiska regeringar som den franska och ryska fått betala för att säkerhetsrådet inte skulle bli, som Bush arrogant uttryckt saken, ”irrelevant.”

Colin Powell har ansvaret

FN-kompromissen betyder i huvudsak att det är Colin Powell och inte krigsaktivisterna i USA-regeringen som för närvarande har huvudansvaret.

Även om kriget ställs in för den närmaste tiden är det dessvärre väl optimistiskt att vänta en icke-våldslig lösning av Irakkrisen. Den politiskt allt mäktigare George W Bush vill krossa Saddam Hussein. Den irakiske diktatorn kommer säkert att ge honom tillräckliga argument för att inleda krig.

OS