ÅSIKT

Ja till alliansfrihet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
TERRORBEKÄMPNING Nato-toppmötet i Prag väntas ge klartecken till en insatsstyrka som på begäran av USA:s president George W Bush i princip kan slå till var som helst i världen.

21 November 2002. Militäralliansen Nato samlas i dag till ett historiskt toppmöte. Sju länder väntas få klartecken för medlemskap, däribland de tre baltiska staterna. Estland, Lettland och Litauen kan förverkliga sina säkerhetspolitiska ambitioner, efter decennier i skuggan av Moskva.

Sveriges situation är annorlunda. Alliansfriheten har hållit oss utanför krig och gett en viktig internationell roll. Sveriges linje har varit betydelsefull för säkerheten i Östersjöområdet.

Inte en naturlig utveckling

Natos utvidgning förändrar den säkerhetspolitiska kartan. Folkpartiet hävdar att Sverige snarast bör bli medlem och moderaterna anser att det är en naturlig utveckling med tiden. De har fel.

Statsminister Göran Persson var tydlig i finska Jyväskylä den 8 november. I sitt tal slog han bland annat fast att Natoutvidgningen inte påverkar den svenska säkerhetspolitiska hållningen. Den har god grund och ett brett folkligt stöd.

Alliansfriheten ger oss handlingsutrymme. Sverige deltar i fredsinsatser på Balkan och i andra delar av världen. Det är ett hån mot svenskar i utlandstjänst att hävda att vi står utanför. Men vi är inte, som Natomedlemmarna, tvungna att bistå Turkiet vid ett krig i Mellanöstern eller att ställa oss bakom USA i varje väpnad konflikt. EU-medlemskapet innebär solidaritet mellan länderna, men inte löften om militärt stöd.

Medlemskap försvårar

Alliansfriheten gör det möjligt att driva på nedrustningsarbetet. Natomedlemmarna är bundna av sin gemensamma kärnvapenstrategi. Sverige har tagit viktiga initiativ mot atomvapen. Vi skulle inte kunna vara lika aktiva vid ett medlemskap.

Alliansfriheten ökar möjligheterna till utrikespolitisk självständighet. Toppmötet i Prag väntas göra kampen mot terrorismen till en huvuduppgift och ge klartecken till en insatsstyrka som kan slå till var som helst i världen. USA har ett avgörande inflytande över Natos prioriteringar. Som medlem skulle Sverige ha mindre utrymme att ifrågasätta den amerikanska utrikespolitiken. Tyskland kritiserade planerna att angripa Irak och får betala ett högt politiskt pris. Det är ännu svårare för ett litet Natoland att gå emot det militärindustriella komplexet i Washington.

Snabbare omställning

Vår säkerhetspolitik behöver anpassas till nya hot. Liksom tidigare bygger alliansfriheten på att vi har en trovärdig försvarsförmåga. Då duger det inte att elförsörjning och datanät fortfarande är sårbara, och att beredskapen mot kemiska och biologiska vapen tycks bristfällig. Det innebär inte att alliansfriheten är förlegad. Däremot att omställningen av försvaret måste gå snabbare.

ME