ÅSIKT

Legionärer sökes

Foto: AP
krigsherre Bushadministrationen har börjat söka stöd för sina omfattande krigsplaner mot Irak hos ett 60-tal länder. Däribland Sverige.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

22 november 2002. George Bush tycks ha inlett nedräkningen till krigsoperationen mot Irak. Tidsrymden har krympt till dryga två veckor. Krigsförberedelserna har arbetats fram, exklusivt, av Bush-administrationen, möjligen med små tillägg och inblickar från vännerna i den brittiska regeringen.

Utan inflytande

Närheten till kriget har ökat Bushs behov av allierade.

Förfrågan har utgått till bortåt 60 länder, de ska avge deklaration om hur de kan bistå USA:s krig. Den amerikanske kolumnisten William Pfaff har träffande talat om Pentagons legionärer. Länder som bjuder ut sina militära tjänster utan att ha minsta inflytande på krigets utformning eller mål.

Omvärldens hållning till ett krig mot Irak bör rimligen utgå från FN:s beslut. Vapeninspektionen måste få tid att genomföra sin svåra uppgift. Därefter ska resultaten prövas inom FN-systemet. Säkerhetsrådet beslutade inte att militärangrepp skulle följa automatiskt om Irak inte uppfyllde de mycket långtgående kraven på avrustning. USA:s krav på att redan nu organisera ett slags vasallsystem för ett krig strider mot FN-politiken. Sådan är också innebörden i den verbalt försiktiga kommentar statsministerns utrikespolitiske rådgivare Lars Danielsson gav till USA:s värvningsförsök.

Störta Saddam?

President Bushs mobiliseringsorder till omvärlden tvingar åter fram den avgörande frågan: Vilket är målet för USA:s Irakpolitik, att avrusta diktaturen eller störta diktatorn? Internationell rättsordning, så likgiltig för Bush-administrationen, ger inget stöd för ”systemskifte”. Irak hotar inte USA militärt, Saddam-diktaturen är inte kopplad till al’Qaida-terrorismen och landet har inte kärnvapen. Däremot uppfyller USA:s nya klient, Pakistan, hotfullt väl de både sistnämnda villkoren.

Kan kosta miljarder

USA:s försök att värva krigsallierade bör också tolkas från ekonomiska utgångspunkter.

Harvardprofessorn William D. Nordhaus har prissatt kriget. Det gynnsamma fallet drar kostnader till 121 miljarder dollar, det ogynnsamma 1 595 miljarder. De svindlande siffrorna ska relateras till USA:s allt svagare ekonomi. Professorn kritiserar skarpt kriget (”Dårskapens väg”), ekonomiskt, strategiskt, juridiskt och militärt: Bushadministrationen marscherar vidare, obekymrad om den finansiella verkligheten och utan att avskräckas av varningar från vänner, allierade och fiender.

Omvärlden, till vilken Sverige hör, bör inte delta i den krigsmarschen.

OS