ÅSIKT

Hoppet måste sökas i Israel

Dagens politik hotar den globala säkerheten

Foto: SCANPIX
Chockade hotellgäster efter attentatet i Mombasa. Attacken i Kenya i går visar att terrorn långt ifrån är bruten. Konflikten i Palestina är ett viktigt motiv bakom dagens extremism.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I går morse besköts ett israeliskt passagerarflygplan strax efter start från Mombasas flygplats i Kenya. Robotarna missade lyckligtvis sitt mål med knapp marginal. Samtidigt attackerades ett hotell i staden med en bilbomb som dödade tre israeliska turister, sju kenyaner och de tre självmordsbombarna.

Drygt ett år efter att ”kriget mot terrorismen” proklamerats och den globala jakten på dess ledare inletts är situationen på många sätt oförändrad. Bomben på Bali, ockupationen av teatern i Moskva och nu attentaten i Kenya visar att terrorn långtifrån är bruten. I sina anhängares ögon har den tvärtom vunnit legitimitet i ljuset av det nya krigets retorik.

I går valde också det israeliska likud-partiet ledare inför det kommande parlamentsvalet. Premiärminister Sharon, som enligt alla prognoser kommer att vinna, har, sannolikt för första gången i sitt politiska liv, framstått som moderat i relation till sina utmanare. Rädslan kan anas bakom den israeliska vedergällningspolitiken.

Palestinakonflikten utgör på många sätt kärnan i dagens konflikt mellan muslimsk extremism och västerlandet. I den israeliska ockupationen ser människor i hela den muslimska världen själva sinnebilden av västerländsk arrogans och expansionism.

Därför är frågan om en rättvis fred i Palestina inte enbart en moralisk eller regional angelägenhet. Ytterst står den globala säkerheten på spel.

FN har proklamerat den 29 november som dagen för solidaritet med det palestinska folket. FN-organ och frivilligorganisationer runt om i världen genomför i dag möten och arrangemang med krav på att palestinska folkets nationella och mänskliga rättigheter ska respekteras.

Trots det är det omvärldens ointresse som dominerar bilden. Den amerikanska ledningen, i praktiken den som skulle kunna sätta press på Israel, har för länge sedan valt sida. Den palestinska frågan betraktas på sin höjd som en komplikation i förberedelserna för det irakiska kriget.

Det israeliska arbetarpartiets nye ledare Amram Mitzan har profilerat sig på ett program som innebär ett israeliskt tillbakadragande från Gaza och förhandlingar om en reträtt från Västbanken. I det ligger också att bosättningarna måste överges.

Valet står mellan dagens bosättnings- och annekteringspolitik och en politik för att avveckla ockupationen.

Opinionsundersökningarna ger inte Mitzan en chans. Ändå är det kanske här hoppet måste sökas: att israelerna trots allt ska finna priset för en fortsatt ockupation alltför högt.

IP