ÅSIKT

Säg ’halt’ till EU-försvaret

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: BJÖRN LINDAHL
Snart lägger EU:s framtidskonvent fram förslag om försvarssamarbetet. EU behöver inte ett gemensamt försvar, utan en bättre förmåga att förebygga konflikter och stödja FN.

1 december 2002. Framåt marsch. Det går undan när EU:s framtidskonvent diskuterar försvarsfrågorna. I måndags diskuterade den ansvariga arbetsgruppen sitt utkast till rapport. Förslaget ska vara klart den 10 december.

I rask takt har ledamöterna avhandlat nya uppgifter för EU:s säkerhetspolitik, beslutsformer och vapenutveckling. Bland tankarna i rapportutkastet märks en ”europeisk försvarszon” för länder som vill gå längre än EU som helhet. Förslaget får ökad tyngd genom ett gemensamt utspel från Tyskland och Frankrike den 22 november. En mindre grupp länder ska enklare få gå före inom EU:s ram. Det handlar om gemensamma styrkor och löften att försvara varandra mot militära angrepp. EU behöver en samordnad vapenpolitik och ett försvarsmaterielverk, skriver de tyska och franska utrikesministrarna.

Inom det svenska regeringskansliet sägs det att britter och andra Natovänner kommer att hålla emot de mest långtgående förslagen på försvarsområdet. För dem är det viktigaste att behålla USA:s engagemang för Nato. Då får inte EU framstå som ett konkurrerande organ.

Det är kanske riktigt, men hindrar knappast förslag om ett närmare vapensamarbete, att EU:s krisstyrka ska bekämpa terrorism, eller att diplomaterna i Bryssel får ökade befogenheter. Även sådana förändringar skulle ha stor betydelse för svensk säkerhetspolitik.

Politisk motkraft till USA

Ett starkt EU kan bli ett stöd till FN och en viktig utrikespolitisk motkraft till USA. Då behövs det en bättre samordning av utrikespolitiken och en bred förmåga till fredsinsatser. Från polisinsatser och räddningstjänst, till att kunna ta över den militära styrkan i Makedonien utan att vara beroende av USA.

Det betyder inte att EU bör bygga upp ett gemensamt försvar, eller att några länder ska gå före under EU-flagg med nya uppgifter på det militära området. Unionen bör koncentrera sig på sitt nuvarande mandat, särskilt fredsinsatser till stöd för FN. Arbetet att förebygga konflikter behöver mer uppmärksamhet.

Gamla visioner

Framtidskonventet tycks alltför mycket drivas av försvarsindustrins intressen och gamla visioner om ett europeiskt försvar. Visserligen är det regeringarna som har sista ordet om ändringar av EU:s grundlag, men konventets förslag väger tungt.

Sverige bör lägga i en högre växel för att påverka konventets förslag om försvarspolitiken, tillsammans med andra alliansfria länder. Annars lär regeringen få föra en defensiv debatt om försvaret samtidigt som kampanjen om den gemensamma valutan inleds.

ME