ÅSIKT

Vem har rätt till kärnvapen?

USA väljer krig mot Irak men förhandlingar med kärnvapenmakten Nordkorea.

Foto: REUTERS
EXISTENTIELLA BOMBER Nordkoreas kärnvapen ses av landets ledare som ”existentiella bomber”, säger fredsforskaren Victor D Cha. De ska skapa osäkerhet hos omvärlden och avskräcka fiender.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kärnvapenarsenalerna stod i decennier overksamma, nödtorftigt skyddade av det kalla krigets avskräckningsteori. Utplåning hotade, därför rådde avhållsamhet. Icke-spridningsavtalet kodifierade rådande kärnvapenordning.

Den nya världsordningen håller på att sudda ut det gamla avskräckningsbegreppet. Det finns inte två stormakter som balanserar varandra och kontrollerar sina klienter. Det medelstora diktatoriska Nordkorea har förklarat sig lösgjort från icke-spridningsavtalet. Det som en gång kallades tankar om det otänkbara (kärnvapenkriget) skulle kunna bli en realitet.

Fredsforskaren Victor D Cha beskriver de nordkoreanska vapnen som ”existentiella bomber”. De ska trygga landets överlevnad, skapa osäkerhet hos omvärlden och därmed avskräcka tänkta fiender.

Från de nordkoreanska härskarna kan detta te sig rationellt. Omvärlden, i praktiken USA, Japan och Sydkorea, ska förstå att hot mot Nordkoreas överlevnad kan utlösa kärnvapenattacker.

Nordkorea förvandlar kärnvapen till förhandlingsobjekt. Genom provokationer som att kasta ut FN-övervakare och skriva sig ur internationella avtal, vill Nordkorea tvinga främst USA att riva upp sanktionspolitiken och att skriva ut garantier för diktaturens fortlevnad. Omvärlden tas som gisslan. Tidpunkten är taktiskt välvald. USA är upptaget av att förbereda kriget mot Irak.

En pervers paradox

Den tvingande politiska geografin tvingar fram en pervers paradox: USA väljer krig mot Irak, som inte har kärnvapen, men förhandlingar med kärnvapenmakten Nordkorea.

En ytterligare paradox är att USA uppenbart planerar att använda kärnvapen i Irak. Vid en säkerhetspolitisk konferens i London (anordnad av Guardian och Royal United services institute for defence studies) redogjorde flera forskare för de modifierade kärnvapenbomber B 61-11 som utvecklats av USA. Amerikanska politiker som vice president Cheney och säkerhetsrådgivaren Richard Perle har försvarat kärnvapenattacker. Brittiske försvarsministern Geoff Hoon sa inför försvarsutskottet att Storbritannien är berett att sätta in kärnvapen mot Irak. Den uttryckliga idén är att Natoplan ska användas för dessa aktioner. Ansvaret sprids.

Sydkoreas avgående president förordar ett kärnvapenfritt Korea. Samma mål måste gälla för Mellanöstern. Kärnvapenmakten Israel tillhör de få länder (Pakistan, Indien och Kuba är andra) som vägrat skriva på icke-spridningsavtalet. Den man som avslöjade Israels kärnvapenprogram, Mordechai Vanuna, har i mer än ett decennium spärrats in i isoleringscell.

Kampen mot kärnvapen måste vara universell.

OS