ÅSIKT

Freden – valets stora förlorare

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

29 januari 2003 Samtidigt som Israel i går gick till val rullade tanks in i Jenin och dödade minst fyra palestinier. Samma våld rapporteras från Gaza city. Under veckoslutet dödades tolv palestinier efter israeliska bombanfall.

26 500 soldater och poliser övervakade valet. Gaza och Västbanken hölls totalt avspärrade.

Val ska vara festdagar, en tid för medborgarnas suveränitet. I Israel dominerade rädsla och uppgivenhet. Valdeltagandet tycks ha varit det lägsta i nationens historia.

Stämningen präglades både av en begriplig skräck för terror och en lika förståelig känsla av vanmakt.

Sharon misslyckades med allt

Sharon-regeringen har under sina knappa två år vid makten misslyckats i alla viktiga avseenden. Ockupationspolitiken fortsätter, bosättningarna brer ut sig. Fredsprocessen har bokstavligen dött.

Ekonomin är den sämsta historiskt sett med minus i tillväxten och en dramatisk ökning av arbetslösheten. Regeringschefen och hans familj är djupt indragna i korruptionsaffärer.

”Det finns ingenting som inte blivit sämre, mycket sämre, under Sharons ledning”, skriver den israeliska center-vänstertidningen Ha´aretz.

En naturlig reaktion borde vara att väljarna sökte alternativ. Labour-oppositionen har inte förmått skapa trovärdighet åt en sådan politik. Delvis förklaras det av den nye ledaren Amran Mitznas bleka gestalt. Han har inte övertygat om sin förmåga att förena fredspolitik med nationell säkerhet och han spelade snabbt bort regeringsfrågan genom att utesluta möjligheten till en brett förankrad regering.

I grunden handlar labours katastrofval om än djupare problem. Partiet, med sin förankring i en gammal maktelit och i den europeiserade medelklassen, saknar nästan helt stöd i de fattigaste skikten och i de stora nya invandrargrupperna, exempelvis de med rysk bakgrund.

Mitzna med sina erfarenheter som borgmästare i det relativt väl integrerade Haifa står delvis för en fredspolitik som saknar stöd från den ledande delen av labourpartiet, så länge och så nära allierad med Sharon.

Kämpar mot fundamentalism

Vid sidan av Likudpartiet är det sekulära Shinui-partiet valets segrare. Partiets kamp mot fundamentalism och religiösa privilegier är angelägen. Däremot står inte Shinui för någon verklig fredspolitik, inte heller för palestinsk självständighet. En allians av de båda segrande partierna räcker inte för att bilda en majoritetsregering. Shinui vägrar ingå allianser med de religiösa partierna. Skulle Sharon bilda regering med de högerpartier som kräver ett Storisrael, utbyggda bosättningar och på sikt deportation av palestinierna hotar än mer förödande krig.”De israeliska väljarna har begått ett stort misstag”, kommenterade palestinska talesmän, som kanske också självkritiskt borde ifrågasätta den egna strategin.

Valet i Israel har fördjupat landets kris och marginaliserat fredsopinionen. Valdagens inramning av våld, militär styrkeuppvisning och skrämd likgiltighet var dessvärre alldeles stilenlig.

OS