ÅSIKT

Europahögern vill hjälpa Bush

Irakkrisen splittrar EU ideologiskt.

Foto: REUTERS
PÅ MARSCH FÖR USA Den spanske högerledaren och regeringschefen José Maria Aznar och Bushs trogne vapendragare Tony Blair poserade för medierna i Madrid i går.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Majoriteten i EU-parlamentet sa i går nej till USA:s krav om ett så kallat förebyggande krig mot Irak. Ett sådant skulle strida mot internationell rätt, enligt parlamentet. För uttalandet röstade socialisterna, vänstergruppen, de gröna och liberalerna. Högerpartierna med få undantag, dock inte svenska moderater och kristdemokrater, ställde sig bakom Bushadministrationen.

Irakkrisen börjar allt tydligare splittra EU ideologiskt. Den spanske högerledaren Aznars underdåniga brev (publicerat i en rad europeiska tidningar) med stöd åt USA:s krigsplaner undertecknades av ett antal konservativa regeringschefer, dessvärre också av Tony Blair.

Aznar prisade USA

Aznars text prisade USA:s insatser mot nationalsocialism och kommunism men undvek försiktigt att nämna fascismen. Kanske med tanke på Aznars partis förflutna och USA:s välvilliga samarbete med Francodiktaturen.

Högeruppropet, som inte föregåtts av konsultationer med respektive lands parlament, slår sönder EU:s möjligheter att samlat verka för diplomatiska och fredliga lösningar i Irak. EU-kommissionens ordförande Romano Prodi har liksom EU:s utrikesansvariga, Chris Patten och Javier Solana, förhållit sig skeptiska till Bushs krigsplaner. Krig måste uteslutas så länge inga handfasta bevis föreligger om att Irak bryter mot FN-resolution 1441, har Solana betonat. Splittringen inom EU påminner förfärande tydligt om Jugoslavien-krigen, där olika europeiska lojaliteter gjorde unionen oförmögen att handla. USA fick ta över.

Nya och lojala i Nato

Helt nyligen klassificerades Frankrike och Tyskland som representanter för ”det gamla Europa”. Omdömet delades ut av USA:s försvarsminister Rumsfeld, en gång vänskaplig förhandlare med Saddam Hussein. Rumsfeld såg framför sig ett ”nytt Europa”, främst representerat av de öst- och centraleuropeiska länderna. Några av dem har tackat för berömmet genom att sätta sina namn under Aznars text. Som nya Natomedlemmar vet de vad USA väntar av dem och de känner också till de ekonomiska belöningar som kan vänta.

Krigsvilliga brevskrivare

Lojaliteten beror naturligtvis också på att USA snabbt öppnade Nato för de nya europeiska demokratierna medan EU inte förmådde genomföra en rimligt snabb utvidgning.

Brevskrivarna har omedelbart tagits upp i den gemenskap som USA-administrationen kallar ”De villigas koalition”. Krigsvilliga alltså.

Föreställningen att EU, efter kalla kriget, skulle bli mindre beroende av USA och rentav bli en balanserande maktfaktor, kan ha blivit illusorisk.

Högerdokumentet om stöd åt Bush, kriget och friheten har undertecknats av Silvio Berlusconi. En man som varje dag i praktisk gärning hånar demokratin.

OS

ARTIKELN HANDLAR OM