ÅSIKT

I dag är vi alla irländare

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

S:t Patriks day, irländarnas stora festdag, är en stor händelse i USA. Stora parader drar fram på gatorna. Pubarna pyntar med treklöver och folk gräver djupt i sina genbanker för att hitta någon koppling till Irland.

Den här gången förstördes feststämningen av president Bushs krigsförklaring mot Irak.

På en av Norfolks irländska pubar rullade krigsbudskapet fram på tv-skärmarna ovanför bardisken.

– Det känns konstigt att dricka öl när landet just gått i krig, sa Eileen, en av de collegeungdomar jag pratade med efter Bushs tv-tal. Jag gillar inte kriget men Bush har nog rätt i att det blir ett kort krig.

Hennes reaktion på Bushs tal är symptomatiskt för den kluvna stämningen i USA.

Många är kritiska, och inte ens anhängarna verkar känna någon stor entusiasm inför Vita husets korståg. Attityden är närmast uppgiven: Okej, det blir krig, låt oss nu få det överstökat så att saker kan återgå till det normala. Under mina två veckor i USA har jag inte träffat någon som stöder ett utvidgat krig mot Iran, Nordkorea eller Syrien.

Men de flesta ledande politiker, även bland demokraterna, står just nu bakom Bush. I etermedierna tävlar programledarna i översvallande patriotism. I tv-kanaler som CNN, CBS och CNBC får krigsmotståndarna komma till tals lika ofta som anhängarna, men i talk-showerna möts de av ett närmast parodiskt förakt av tv:s egna journalister. Och nu, när kriget väl bryter ut, sluter även en majoritet av befolkningen upp. Enligt en opinionsundersökning har Bush 60 procent av väljarna bakom sig. För en vecka sedan var lika många emot ett krig utan stöd i FN.

– Två saker kan få den amerikanska opinionen att svänga. Ett krig med stora amerikanska förluster eller ett väldigt dyrt krig, säger Lowell, student vid Washingtonuniversitetet i Seattle och en av de många miljoner unga som engagerat sig emot kriget.

Direkt efter krigsförklaringen intervjuades historikern Allan Lichtman i den sansade tv-kanalen Cspan. Han menade att ögonblicket var historiskt. Aldrig förr har USA gått i krig utan att först bli attackerat, utan stöd av FN eller en stark internationell koalition. I tidigare krig har någon av dessa tre kriterier varit uppfyllda. Nu går USA i princip på egen hand. Stödet från britter och spanjorer är mest symboliskt.

I Norfolk känns kriget inpå huden. Staden är bas för USA:s atlantflotta. Ett av stadens köpcentrum är uppkallat efter general MacArthur, som ligger begravd i närheten. Men inte ens i denna militärstad är krigsstödet särskilt engagerat. Bland collegeungdomarna som firade S:t Patriks day var det svårt att hitta några fans till president Bush. Kanske berodde det på dagens symboliska innebörd. S:t Patriks day är en sorts manifestation av de historiska kontakterna mellan Europa och USA. Kanske valde Bush helt enkelt fel dag att köra över den europeiska opinionen.

– Presidenten förlorade en miljon irländska röster i dag, sa den irländske journalisten Dan McGinn.

I dag är vi

alla irländare.

Jesper Bengtsson

ARTIKELN HANDLAR OM