ÅSIKT

Låna, Ringholm – och investera

Att spara på biståndet ter sig utmanande

Foto: HENRY LUNDHOLM
Regeringen kan lugnt låna till framtidsinvesteringar i byggande och infrastruktur, det ger skatteinkomster i framtiden.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bosse Ringholm.

Om konjunkturen kan bara en sak sägas med säkerhet – den är osäker.

Statsministern har alltid berömt sig av att socialdemokraternas budgetar haft stor säkerhetsmarginal och att regeringen snarare räknat i underkant än presenterat glädjekalkyler. Aftonbladet, liksom väljarna, trodde att den principen gällde också under valår.

När vi nu ser resultatet måste man fråga sig om regeringen före valet när reformerna ställdes ut gick ifrån försiktighetsprincipen till glädjekalkylsprincipen. Den fallande USA-ekonomin och den svaga Europakonjunkturen kom lika lite som Irakkriget som en överraskning nu i vår.

Kan tvingas öka statsskulden

Från de pågående budgetförhandlingarna i finansdepartementet rapporteras att staten nu kanske måste öka statsskulden och låna 25 miljarder och dessutom spara runt 10 miljarder för att inte spräcka taket för budgetens utgifter. Regeringens förslag till tänkbara besparingar tycks handla om sociala utgifter, deltidsarbetande ska få sämre a-kassa, taken i sjukförsäkringen ska inte höjas – som vallöftet är – utan ersättningen i stället försämras, arbetsgivarna ska betala 25 procent av sjukersättningen och även biståndet står på sparlistan.

Man frågar sig varför en socialdemokratisk regering främst väljer besparingar som riktar sig mot de ekonomiskt svagaste grupperna. Att dra ner på utlovat bistånd ter sig närmast utmanande i en situation där Irakkriget leder till dramatiska hjälpbehov och FN vädjar om ökat bistånd.

Den svenska ekonomin påverkas starkt av världskonjunkturen, det rår ingen svensk regering på. USA:s president har begärt 80 miljarder dollar för att finansiera Irakkriget, utgifter som läggs ovanpå USA:s redan dramatiskt höga budgetunderskott på närmare 300 miljarder dollar, 3 procent av bnp. När USA-ekonomin återhämtar sig och på nytt kan bli lokomotiv för världsekonomin vet ingen. I Europa har Tyskland och Frankrike stora problem med budgetunderskott i klass med det amerikanska.

Jämfört med många andra har Sverige fortfarande starka statsfinanser och budgeten har inte enbart målen om överskott och utgiftstak som ska uppfyllas. Fyra procents öppen arbetslöshet och en sysselsättningsgrad på 80 procent är andra lika viktiga mål. Förr var full sysselsättning ett överordnat mål för socialdemokraterna, inte budgetteknik.

Låna för att stimulera

Går utgifter och inkomster inte ihop kan regeringen – i en krigssituation – låna till investeringar i till exempel infrastruktur, byggande och forskning. Det är inga permanenta utgifter utan investeringar för framtida inkomster. Då kan ekonomin stimuleras och det finns resurser till fler jobb i offentlig sektor och höjda tak i sjuk- och föräldraförsäkringen i stället för åtstramningar som går ut över sjuka, arbetslösa, krigets och svältens offer – och skatteinkomsterna.

LA