ÅSIKT

Kommunal kan inte backa

Det handlar om att försvara de medlemmar som behöver facket bäst

Foto: LARS ROSENGREN
Kommunals ordförande Ylva Thörn meddelade i går, som väntat, att man säger nej till medlarnas bud i löneförhandlingarna med Kommunförbundet och Landstingsförbundet. (Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.)
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 APRIL 2003. Idag står 420 000 medlemmar i fackförbundet Kommunal utan avtal. Som väntat avvisade både fack och arbetsgivare medlarnas bud om ett tvåårigt avtal där de anställda inom vården och omsorgen prioriterades.

Arbetsgivarna i kommuner och landsting hävdar att det skulle bli för dyrt. Pengarna räcker helt enkelt inte, i synnerhet som de senaste prognoserna talar om minskande skatteinkomster och stigande arbetslöshet.

För små lönehöjningar

Facket hävdar å sin sida att medlarnas bud gav för små lönehöjningar. Inget tydligt steg för att minska klyftan mellan Kommunals medlemmar och andra grupper, enligt förbundets ordförande Ylva Thörn. Dessutom kritiserar Kommunal medlarnas bud för att det låter andra kommunalare betala satsningen på vård och omsorg.

Kommun- och Landstingsförbunden är kritiska till att avtalet innehåller lönegarantier och lägstalöner. Nästan som tarifflöner, menar arbetsgivarnas förhandlare. Kommunal å sin sida hävdar att de höjningar av lägstalönerna som föreslagits är alldeles för små.

I förhandlingarna om de kommunalanställdas löner har parterna från början haft olika utgångspunkter. Arbetsgivarna har, med rätta, pekat på de dystra ekonomiska prognoserna för sektorn. Facket har å sin sida hävdat, också det med rätta, att det inte kan vara de anställda som genom lägre löner ska betala för välfärden.

Gårdagens dubbla nej visar att det inte finns någon självklar kompromiss.

Flera principiella konflikter

Men parternas svar visade också att det finns ytterligare en principiell konflikt. Den handlar om hur lönebildningen ska gå till.

Kommun- och Landstingsförbunden protesterar alltså mot lägstalönerna. Istället vill man fortsätta att arbeta med dagens lönesystem. På så sätt kan lönen knytas till utveckling av verksamheten, enligt arbetsgivarna.

Medlemmarna med sig

Tvärtom, säger facket. Lägstalönerna måste upp och det fackliga inflytandet över lönebildningen behöver bestå. På den punkten har Kommunal också sina medlemmar med sig. En stor majoritet vill att facket ska sköta förhandlingarna.

Frågan om lönebildningen kan mycket väl visa sig bli ett av medlarnas svåraste problem. Sedan systemet med ingångs- och befattningslöner övergavs 1993 har de sämst betalda stadigt förlorat gentemot andra grupper. Det nya systemet har drabbat de anställda som har svagast individuell förhandlingsstyrka, de sämst betalda kommunalmedlemmarna.

Att mer av löneutrymmet fördelas av parterna är alltså inte bara ett fackligt egenintresse. Det handlar om att försvara de medlemmar som behöver facket bäst.

På den punkten kan Kommunal knappast backa.

IP