ÅSIKT

Nej till Imperiet

Demonstrera för ett nej till diktaturer som Saddam Husseins och nej till Imperiet

Foto: AP
Europa lyder bättre än hunden Spot.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 maj, den internationella arbetarrörelsens högtidsdag, sammanfaller i tiden med en svåröverblickbar global kris: Ett krig är i praktiken slut, ingen vet hur freden kommer att se ut eller ens om den är möjlig. Där det gamla är dött och det nya ännu inte skapat, där råder kaos, skrev den italienske filosofen Antonio Gramsci.

I detta kaos söker den enda supermakten USA upprätta en egen världsordning. Bush-administrationen påstår rent-av i sitt säkerhetspolitiska program från september 2002, att den har funnit ”en enda hållbar modell för nationell framgång”. Dessa närmast totalitära anspråk bygger på militär överhöghet och ett ekonomiskt system grundat på det som kallas Washington-samförståndet: Privatiseringar, avregleringar och maximal global frihet för företagen. Bush åberopar ofta Gud som beskyddare av den politiken.

Krig – för säkerhets skull

Den militära makten praktiseras som ”förebyggande krig”, alltså våldsingripande mot länder som anses hota USA:s säkerhet.

Den ekonomiska makten tillämpas både via USA-dominerade institutioner som IMF, WTO och Världsbanken och genom mer renodlat nationellt baserade beslut. Egenintresset överordnas ofta principer om frihandel. USA subventionerar, i konflikt med u-ländernas behov, sitt jordbruk med 1 000 miljarder kronor. Skyddstullarna för stålindustrin kan placeras in i samma intressepolitik. I valet mellan att ge fattiga länder rätt till billig medicin och att gynna de egna rika läkemedelsbolagen, föredrar Bush-styret bolagsintressena.

Europa har splittrats

Den amerikanska militära hegemonin, kombinerad med Bush-administrationens förakt för FN har splittrat Europa.

Få europeiska politiker av betydelse skulle göra anspråk på att ha uppfunnit ”den enda hållbara politiska modellen”, ännu färre är övertygade om att USA motsvarar denna utvaldhet. Mot Bush-administrationens sociala likgiltighet, repressiva Patriotic Act, oerhörda skattesubventioner till de allra rikaste och det extrema klassamhälle denna kombination skapar, står en europeisk uppfattning om välfärd, ekologiskt ansvar och respekt för alla individer. Den ideologin stöds i princip av de flesta politiska riktningar, nyliberaler oräknade.

Kritiken mot Bushs USA har inte att göra med ”antiamerikanism”. Bushs höger representerar sannerligen inte USA:s majoritet eller historia. Slutet på kalla kriget har frigjort det så kallade västblocket och i princip gjort det möjligt för olika regeringar och folk att fritt pröva varandras politiska modeller och tänkande, även om Bush hotar Frankrike med repressalier.

Den frihet som följt på kalla krigets slut borde underlätta för Europa att förhålla sig mer oberoende till USA, särskilt från den högerkristna, intoleranta och missionerande Bush-administrationen.

Den imperiala makten står rent definitionsmässigt i vägen för demokratin. Världen behöver många maktcentra, och respekt för olika politiska och religiösa åsikter – grundvillkor för all humanism. 1 maj-parollen lyder: ”Alla folks frihet – hela världens fred”. Alltså ett reservationslöst nej till diktaturer som Saddam Husseins och nej till Imperiet.

OS