ÅSIKT

Dollarkrig mot euron?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

27 maj 2003. För två år sedan var en euro värd 0,85 dollar. I dag går det att växla in 1,15 dollar för det europeiska myntet.

Den dramatiska förändringen välkomnas av den amerikanske finansministern John Snow: "Vår exportindustri har gynnats och hittills har valutaförändringarna varit beskedliga", säger han och antyder ytterligare värdeminskningar av dollarn. Den europeiska industrin, särskilt i krislandet Tyskland, skulle göra den motsatta verklighetsbeskrivningen. Exporten försvagas av eurons ökade värde. USA-efterfrågan, tidigare ett viktigt stöd för den europeiska ekonomin, sjunker och därmed lyser varningen om EU-recession allt starkare.

Ingen konspiration

EU-kommissionären Pedro Solbes, ansvarig för EMU-frågor, förklarar i en intervju i spanska El País att det inte rör sig om någon amerikansk konspiration och att Europa kommer att återhämta sig i slutet av året.

Hans första slutsats kan möjligen vara riktig, den andra doftar önsketänkande.

USA:s ekonomiska tillväxt har halverats de senaste två åren. Irak-kriget blev en militär seger men ännu inte någon ekonomisk. Bush-administrationen har under senaste tiden sökt pumpa upp tillväxten dels med hjälp från Alan Greenspans rekordlåga ränta och dels genom drastiska skattesänkningar, till betydande delar finansierade med gigantiskt budgetunderskott och nedskärningar inom utbildnings- och sjukvårdssektorn. Konkurrensdevalveringen av dollarn ska ytterligare gynna USA-ekonomin. Avgörande för om Bush ska väljas om till president.

Utan att tro på primitiva konspirationsteorier går det ändå att påminna om att Vietnamkriget till stor del finansierades av Europa. I dag lånar den mäktiga USA-ekonomin 1,5 miljarder dollar om dagen från övriga världen. Den amerikanska regeringen har knappast gjort någon hemlighet av att den gärna ser ett mindre homogent Europa, ett "gammalt" och ett "nytt" USA-vänligt. En politisk splittring av Europa följd av ekonomiska motsättningar skulle knappast beklagas av USA:s nuvarande ledning.

Solbes försöker trösta EU med att en svag dollar betyder lägre olje- och råvarupriser, men i grunden är han bekymrad för den snabba försämringen av EU:s konkurrenskraft: "Euron har varit ett skydd mot valutaförändringar, men ändå inte så starkt som vi väntat", säger han och beklagar att EMU inte är en lika starkt integrerad ekonomi som den amerikanska.

Avlägset medlemskap

Eurons nuvarande svaga konkurrensförmåga får Lissabondrömmen om en EU-ekonomi starkare än USA:s att blekna. En annan effekt är att ett brittiskt medlemskap i EMU ter sig alltmer avlägset.

Den olyckliga kampen mellan euro och dollar kan förmodligen också få stort inflytande på den svenska folkomröstningen i september. De som på en gång hyllar Bushs konservativa styre och euron har ett och annat att fundera över.

OS

ARTIKELN HANDLAR OM