ÅSIKT

Ingen sorg för Göteborg

Göteborgs styrka är öppenheten och förmågan att korsbefrukta historisk industriell kunskap med ny teknik.

Foto: ARNE BERGQVIST
REVANSCHEN Göteborg har repat mod. På norra älvstranden sjuder det av liv och nya projekt. Här byggs bostäder och industrier samman i det som ska bli ”Den goda industristaden”.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Upp och ner far konjunkturen likt Lisebergs nya bergochdalbana. För 15 år sedan var Göteborg den stora förloraren. Sverige var slut som skeppsbyggarnation och 20 000 yrkesstolta varvsarbetare kastades ut från Eriksberg, Lindholmen och Götaverken.

Bilden är nu den motsatta. Förra året ökade Göteborgs folkmängd med 3 600 personer – mot endast 3 200 i Stockholm. Västsverige har större tillväxt. Hisingens stränder som legat öde sjuder åter av liv. Nedärvd yrkeskunskap från exportindustrin vävs samman med ny teknologi. I varvens gamla skrovhallar och i teknikcentrer flyttar framtidens industrier in.

Till Hisingens norra älvstrand förlägger biljätten Ford koncernens utveckling av bilarnas säkerhet och telematik. Här satsar Ericsson på trådlös internet. Hit flyttar Hasselblad tillverkningen av kvalitetskameror.

Längs de stränder där varven förr låg ska i framtiden 70 000 människor arbeta, bo och studera. ”Den goda industristaden” kallas projektet. Misstagen från sjuttiotalet att bygga bostäderna på ena sidan av Göteborg och arbetsplatserna på den andra ska inte upprepas. Här byggs bostäder och nya industrier. Utbildning och nöjen smälts samman.

Ett tydligt bevis för Hisingens återkomst står den folkkäre skådespelaren Kent Andersson för. Hans klassresa började när han från Hisingens omoderna arbetarbostäder fick kliva över älven och spela teater på förnäma Stadsteatern vid Götaplatsen. Nu driver Kent Andersson en egen teater, Aftonstjärnan, på Hisingen. Publiken åker nu över älven, till Kent Anderssons teater och till Backateatern.

Hur är denna revansch möjlig när lågkonjunkturen lägger sin kalla hand över ekonomin?

Göteborgs styrka är öppenheten och förmågan att korsbefrukta historisk industriell kunskap med ny teknik. Här har strukturkriserna kommit med tjugo års intervaller, i konfektionsindustrin, rederierna och varvsnäringen. Efter sorgearbetet har viljan och kraften att bygga något nytt tagit över.

Stockholm kan lära

Det finns ingen anledning att känna någon sorg för Göteborg. I dag förknippas snarare oron med Stockholms ensidiga näringsliv. Viktiga industrier som till exempel Atlas Copco har lämnat regionen för Örebro. Stockholms satsning på tjänstesektorn har varit för hård, övertron på den nya ekonomin alltför kostsam. Privatiseringen av innerstadens bostadsmarknad stänger ute unga tillväxtbyggare. Stockholm har inte som Göteborg en indust-riell tradition att bygga nytt på. Då it-, finans- och telekomnäringen krisar slår det mot Stockholms kreativitet.

Stockholm kan lära av Göteborg. Ingen vinner om Stockholm börjar hacka. En nation är inte starkare än dess huvudstad.

RJ