ÅSIKT

Dags bekänna färg om EU:s framtid

Förslagen om EU-försvaret går stick i stäv med den svenska alliansfriheten

Foto: AP
Romano Prodi, till vänster, ordförande för EU-kommissionen och Valéry Giscard d’Estaing, ordförande för EU:s framtidskonvent.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

EU:s framtidskonvent lyckades till sist enas om de första delarna av den nya grundlagen. Gårdagens förslag är långtgående. De bör leda till en omfattande diskussion där svenska politiker berättar hur de vill att framtidens Europa ska se ut.

De som tidigare spelat ned konventets betydelse har underskattat den taktiska förmågan hos ordföranden Valéry Giscard d´Estaing.

Provokativ stil

Bakom hans provokativa och auktoritära stil fanns en genomtänkt strategi för att nå enighet. Motsträviga länder och ledamöter har fått ägna energi åt skenmål som den förre franske presidenten placerat ut. Därmed har utrymmet blivit mindre för egna förslag som skulle störa Giscard d´Estaings upplägg.

Det europeiska beslutsmaskineriet ska enligt konventet byggas om rejält. En EU-president ska leda toppmötena, representera unionen utåt och vara ansvarig för unionens strategiska inriktning. Hon eller han får visserligen färre formella befogenheter än i tidigare förslag, men kan sätta den politiska dagordningen.

Dagens roterande ordförandeskap får minskad betydelse. Europaparlamentet får mer makt, medan kommissionen kan förlora inflytande. Förändringarna gynnar sannolikt de stora länderna, som redan förstärkt sitt samarbete inför EU:s utvidgning.

Ett revolutionärt förslag i sista stund innebär att de nationella parlamenten delvis går miste om sin rätt att säga nej till framtida ändringar av konstitutionen. Det lär leda till ett ramaskri både på Helgeandsholmen i Stockholm och i andra parlament.

En annan radikal förändring gäller EU-försvaret. Några länder ska gå före och bygga upp början till ett gemensamt försvar. Samtliga medlemmar ska lova att ställa upp militärt för EU:s politik och skydda varandra med vapenmakt mot terrorism. Förslagen om EU-försvaret går stick i stäv med den svenska alliansfriheten. Det blir en kontroversiell fråga inför höstens folkomröstning om euron, om inte regeringen snabbt förklarar att Sverige tänker lägga in sitt veto.

Svenskt nej nödvändigt

Nästa vecka reser Valéry Giscard d´Estaing till grekiska Thessaloniki för att presentera grundlagen vid EU:s toppmöte. Konventet får sannolikt tid på sig till juli för att finslipa återstående texter. De länder som är nöjda med gårdagens förslag vill att EU-toppmötet ska uttala sig så positivt som möjligt. Därmed skulle det bli svårare för regeringarna att göra ändringar när deras förhandlingar börjar i oktober.

Den svenska regeringen har tidigare sagt att det behövs en tid av bred debatt efter konventets förslag. Det är en god ambition, som förutsätter ett nej nästa vecka till försök att redan nu låsa fast den nya konstitutionen.

ME