ÅSIKT

– Vi måste berätta våra egna historier

1 av 2 | Foto: AP
LEDARE

I september röstar svenska folket om EMU. Europafrågan har med USA:s ambition att vara världspolis och i spåren av kapitalets globalisering fått nya dimensioner.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ledarredaktionen har talat med sex politiska tänkare som har det gemensamt att de har hjärtat till vänster och förespråkar mer av Europasamarbete.

I detta sista Europasamtal i vår söndagsserie intervjuar Mats Engström professor Peter Glotz,

ledande tysk socialdemokratisk ideolog.

Den viktigaste grundtendensen i det digitala samhället är utan tvekan det ökade tempot, allra tydligast i valutamarknaderna som är öppna dygnet runt. Det är inte längre de stora som äter de små, utan de snabba som slukar de långsamma.

Så skriver Peter Glotz, professor vid S:t Gallens universitet i Schweiz och tidigare ledande ideolog i det tyska socialdemokratiska partiet, SPD. Hans senaste bok ”Die beschleunigte Gesellschaft” (”Det accelererande samhället”) beskriver en tid där gamla mönster bryts upp. Deltidsjobb, osäkra anställningar, en elit utan

nationsgränser förändrar de politiska och fackliga förutsättningarna.

Jag samtalar med den 64-årige Glotz samtidigt som den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder slåss för att bevara enigheten i ett tilltufsat SPD.

Det är 140 år sedan den tyska socialdemokratin grundades. Du har skrivit om de omfattande förändringarna sedan dess, om dagens ”digitala kapitalism” och ”det accelererande samhället”. Vilka är socialdemokratins viktigaste uppgifter utifrån denna analys?

– Grundvärdena har inte ändrats. En del parametrar är nya – som industriarbetets minskade omfattning. Socialdemokratin måste vinna de kunskapsarbetare som har stort inflytande i dagens samhälle. Samtidigt måste partiet fortsätta att representera de små människorna. Det är en svår spagat.

– Den blir inte lättare med problemen att finansiera socialstaten – se på Gerhard Schröders svårigheter med reformpaketet Agenda 2010. Vi måste bygga om de sociala välfärdssystemen så att de klarar de snabba strukturförändringarna.

Du myntade begreppet ”två tredjedels-samhället” och talar om vikten att föra en politik där den svagaste tredjedelen inte ställs utanför. Hur ska socialdemokratin klara det i dagens ekonomiska situation?

– Jag har ingen patentlösning. Den digitala kapitalismen för med sig en strukturell långtidsarbetslöshet. Det högre tempot slår ut fler från arbetslivet. Det behövs någon form av social grundförsäkring på en rimlig nivå. Annars kan vi få en amerikansk utveckling, fattiga som sover under broar. Gerhard Schröder föreslår nu att tiden för arbetslöshetsersättning förkortas och ersätts med socialhjälp, betydligt lägre belopp. Vart ska det ta vägen?

Vad ska de göra som inte får lönearbete i detta nya samhälle?

– Det finns ju ingen brist på arbetsuppgifter. Frågan är hur arbetsinsatserna ska finansieras, vem som ska betala. Det görs många insatser i den tredje, informella sektorn. Vi behöver hitta modeller där människor har en ekonomisk grundförsäkring. André Gorz och andra har skrivit om detta, men vi har ingen politisk modell ännu.

Du har tidigt argumenterat för att socialdemokratin måste arbeta europeiskt. Vad är slutsatsen av din analys för politiken på europeisk nivå, exempelvis på det sociala området?

– Jag är en stark förespråkare för EU. Men socialpolitiken hör nationalstaterna till. Jag vill till exempel inte ha den brittiska modellen i Tyskland. En annan sak är att jämföra länderna med varandra i en sorts tävling, som nu sker inom EU.

– Däremot tror jag på en harmonisering av stora delar av finans- och skattepolitiken. I längden är det svårt att ha en gemensam valuta men inte en gemensam finanspolitik. Alla skatter kommer inte att bestämmas på EU-nivå, men jag tycker att beslut om momsen bör tas gemensamt och att en del av unionens inkomster bör komma från en skatt som finns i alla EU-länder. Framtidskonventets arbete visar dock att en sådan utveckling kommer att ta tid.

Hur borde den europeiska socialdemokratin då agera när det gäller den ekonomiska politiken i EU?

– Mycket går att göra genom euroområdets samarbete. Ett enskilt land har svårt att föra en keynesiansk politik i dag, inte bara på grund av den komiska stabilitetspakten, utan på grund av de internationella kapitalrörelserna. Det skulle kanske gå på europeisk nivå.

Du har pekat på kulturens roll i den digitala kapitalismen. Vad betyder det för socialdemokratins strategi?

– Det är inte bara en fråga för socialdemokratin utan för hela Europa. Vi ser en dominans av amerikansk masskultur. Jag har inget emot John Wayne-filmer. Men vi européer måste kunna berätta våra egna historier. Ta filmen ”Schindlers list” till exempel, en utmärkt film av Steven Spielberg. Men det är ju en tysk historia, varför är det inte vi som berättar den?

– Den amerikanska kulturdominansen betyder att de sätter dagordningen. De europeiska länderna förlorar sin röst. Det behövs en europeisk politik för att motverka det, inte någon motsvarighet till Hollywood fast i Paris, men en starkare tro på mångfalden i Europas kultur och identitet.

Peter Glotz har fortfarande en övertygelse om politikens möjligheter.

”Var och en av oss måste hantera det högre tempot i samhället i våra egna liv.” skriver han. ”Men vi får inte privatisera frågan. Politiken har blivit svagare de senaste trettio åren, ekonomin starkare. Men politiken är inte maktlös.”

Tidigare intervjuer i serien Europatankar:

Mats Engström

ARTIKELN HANDLAR OM