ÅSIKT

En järnridå växer upp i Västbanken

Israel illustrerar sitt förhandlingsbud med taggtråd

Foto: SCANPIX
Den 245 kilometer lång befästning som växer upp på Västbanken kommer att fungera som en fängelsemur och ett lägerstängsel. Den stänger in palestinierna på en del av det område som Israel ockuperar sedan 35 år.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Israelerna vill kalla det ett stängsel. Andra föredrar att beskriva den som en mur. Den 245 kilometer långa befästning som just nu växer upp på Västbanken är båda delarna.

En kortare del, mindre än tio kilometer, är en solid, åtta meter hög cementmur med vakttorn och allt. Större delen består dock av ett minst tre meter högt ståltrådsstängsel med elektronisk bevakning, kompletterat med taggtrådshinder och ett dike.

Orden väcker associationer

Striden om vad järnridån ska kallas beror dock knappast på byggnadstekniken. Det handlar i stället om de associationer orden väcker. Orden är nämligen viktiga i Mellanösternkonflikten, något som bland annat den brittiske journalisten Robert Fisk påpekade vid sitt besök i Sverige under veckan.

När USA:s president George W Bush i samband med besöket av palestiniernas premiärminister Mahmuod Abbas i slutet av juli använde ordet mur ledde det tankarna till det delade Europa. Knappast en bild den israeliske premiärministern Ariel Sharon vill förknippas med.

Följaktligen var Sharon, efter sitt besök hos Bush, mycket nöjd när denne några dagar senare valde att tala om ”stängslet”.

Oavsett vilket uttryck som används kvarstår dock faktum. Det israeliska bygget kommer att fungera som en fängelsemur och ett lägerstängsel.

Den stänger in palestinierna på en liten del av det område som Israel ockuperar sedan 35 år.

Tanken går till de sydafrikanska bantustanstaterna.

Muren är nämligen inte någon gränsmur. I stället går den rakt igenom palestinska områden och över palestinsk mark. De fredsaktivister som greps i tisdags, bland dem fyra svenskor, protesterade mot att muren byggdes genom en palestinsk familjs trädgård.

Hundratals palestinska bönder stängs ute från sitt land. Staden Qalqilya med 40 000 invånare omges av muren på tre sidor och kan bara nås genom en israelisk vägspärr.

USA kan sätta press

Framför allt etablerar stängslet ”fakta på marken”. Hela det internationella samfundet är i dag engagerat i försöken att skapa förutsättningar för en långsiktig fred. Samtidigt illustrerar israelerna sitt förhandlingsbud med taggtråd. USA:s utrikesminister Colin Powell har förklarat sin oro över att israelerna väljer att bygga muren på palestinsk mark. Det förekommer också uppgifter om att den amerikanska regeringen skulle vara beredd att minska de israeliska lånegarantierna som ett sätt att visa sitt missnöje.

Det skulle vara ett stort steg. USA kan sätta press, inte minst ekonomiskt, på den israeliska regeringen.

Dit är det emellertid långt. Redan antydan om indraget ekonomiskt stöd har fått flera amerikanska senatorer att protestera.

Under tiden fortgår bygget av järnridån genom Västbanken.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM