ÅSIKT

EMU öppnar för ny finanspolitik

Foto: MATS STRAND
Wanja Lundby-Wedins LO och Göran Perssons regering enades i sin uppgörelse om att riksdagen vid ett eventuellt inträde i EMU ska ta över Riksbankens stabiliserande roll när konjunkturen svänger.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om Sverige går med i EMU ska riksdagen överta den stabiliseringspolitiska roll som Riksbanken har i dag. Det är grundtanken i den uppgörelse mellan regeringen och LO som presenterades i går.

Därmed kan ett medlemskap i EMU paradoxalt nog innebära att de folkvalda får mer att säga till om i den ekonomiska politiken, inte mindre, som nej-sidan i folkomröstningskampanjen hävdar.

Inga politiska instruktioner

I dag är räntan Sveriges viktigaste stabiliseringspolitiska instrument. Om ekonomin blir överhettad höjs räntan. Om konjunturen behöver en skjuts framåt sänks den. I dag är det Riksbanken som har makten över räntan och Riksbanken styrs av ett gäng direktörer som inte får ta några instruktioner från de folkvalda politikerna. Deras enda uppgift är att hålla inflationen i schack.

Om vi går med i EMU flyttas makten över räntan till centralbanken i Frankfurt, som styrs av ett gäng direktörer, som inte heller får ta några politiska intruktioner.

Ur demokratisk synvinkel sak samma, med andra ord.

Riksbanken är något öppnare, men det är på marginalen. På alla avgörande punkter fungerar vår svenska bank och EU:s bank på samma sätt. Därför är LO:s och regeringens uppgörelse så viktig.

I korthet innebär den att överskottsmålet i de offentliga finanserna ska höjas. Budgeten får en ”sysselsättningsmarginal”, som ska sättas in om arbetslösheten ökar. En kommunbuffert införs, vilket innebär att kommunernas inkomster jämnas ut över en konjunkturcykel.

Dessutom – och det är möjligen det viktigaste förslaget – ska riksdagen få möjlighet att agera snabbare för att höja eller sänka skatter om det krävs för att balansera konjunkturen.

Förslagen fanns med redan i våras när regeringen försökte komma överens med LO om en gemensam hållning inför EMU-omröstningen. Den gången sprack förslaget på de så kallade buffertfonderna, som LO ville ha men regeringen oklokt nog sa nej till.

Buffertfonderna finns inte med den här gången heller.

Därför förblir LO neutralt i folkomröstningen.

Skapar utrymme

Skillnaden mot i våras är att finanspolitiken nu får ett uttalat nytt mål – att stabilisera ekonomin när konjunkturen svänger. Det skapar åtminstone i teorin ett utrymme för en konjunkturpolitik som inte varit möjlig på decennier.

Räntan kan riksdagen fortfarande inte påverka och den internationella konjunkturen kommer även i fortsättningen att vara den mest avgörande faktorn för svensk ekonomi. Men till skillnad från Riksbanken, som bara tar hänsyn till inflationen, kan riksdagen väga in fördelningspolitik, rättvisefrågor och arbetslösheten i sina konjunkturpolitiska beslut.

Det är Keynes anpassad till en globaliserad värld.

JB

ARTIKELN HANDLAR OM