ÅSIKT

Tragedin visar att FN behövs i Irak

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Efter 30 års diktatur behöver Iraks folk demokrati och frihet. Mer än något annat. I stället har man fått anarki och kaos.

I går sprängdes FN:s högkvarter i Bagdad i luften. En man körde en cementblandare rakt in i lobbyn på det hotell där FN:s kontor låg. Minst 20 personer dödades. En av dem var FN:s sändebud Sergio Vieira de Mello. Ett avskyvärt terrordåd som omedelbart fördömdes av en enig omvärld.

Den viktiga frågan lyder nu: Är den senaste tidens attentat dödsryckningarna från en gammal epok i Irak eller är de början på en ny?

Om våldsamheterna är ett resultat av att ett litet antal Saddamtrogna trupper gått under jorden, då är problemet möjligen övergående.

Om attentaten å andra sidan är resultatet av ett gryende folkligt missnöje, som i sin mest extrema form tar sig uttryck i form av blodig terrorism, då får vi räkna med att våldet i Irak blir en följetong i medierna. En följetong lika tragisk och förutsägbar som de ständiga rapporterna om terrorism i Tjetjenien och Pale-stina.

En del talar för det senare.

Under de senaste veckorna har journalister på plats i Irak rapporterat om en ökande misstro mot ockupationsmakten. Den märks på flera plan. Amerikanska storföretag har fått kontrakt värda miljardbelopp för oljeutvinning, övertagande av statliga företag och offentlig sektor. Irakierna vill självklart inte gå miste om sitt lands naturresurser.

På gatorna patrullerar nervösa, stressade och tungt beväpnade amerikanska soldater. I jakten på Saddam Hussein och hans underhuggare kommer oskyldiga i kläm.

Mot den bakgrunden är det nästan obegripligt att det var just FN som var måltavla för den första större terrorattacken. FN motsatte sig kriget, vägrade sanktionera USA:s anfall. Och sedan ockupationen blev ett faktum har USA vägrat släppa in världsorganisationen på allvar i återuppbyggnaden.

Kanske var attentatet en reaktion på att FN:s säkerhetsråd i förra veckan godkände den nya irakiska regeringen.

Så vad händer nu? I värsta fall trappas våldet upp ytterligare. Troligen var det just en sådan signal gårdagens mördare ville skicka till omvärlden. De ville tala om att ingen går säker. Att det i framtiden blir ännu svårare för internationella och civila hjälporganisationer att arbeta i landet. Distributionen av mat och mediciner försvåras.

Framtiden avgörs delvis av hur USA väljer att agera. FN behövs i Irak. Det bevisas också av gårdagens attentat. Om Bush byter strategi och låter FN få huvudansvaret för återuppbyggnaden kan fler länder engagera sig i arbetet. Återuppbyggnaden skulle gå fortare, FN skulle återfå en del av sitt förlorade förtroende och bilden av USA som en militär och imperiebyggande ockupationsmakt skulle mild-ras något. Då kan de Saddamtrogna terroristerna marginaliseras.

Anarki är ovisshet, men en sak kan vi tyvärr vara säkra på: gårdagens attentat var inte det sista.

Jesper Bengtsson

ARTIKELN HANDLAR OM