ÅSIKT

Estland kan hjälpa Persson med valet

Foto: SARA RINGSTRÖM
Sverige håller EMU-val och Estland röstar om medlemskap i EU. Utgången är given – 69 procent av esterna tänker rösta ja. I morgon åker Persson till Tallinn. Kanske kan han få till ett EMU-ja med hjälp av det estniska exemplet.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Göran Perssons första resmål som nyvald statsminister 1996 var Estlands huvudstad Tallinn. Därmed bröt Persson en lång tradition. Tidigare har svenska statsministrars jungfruresa alltid gått till Helsingfors. Resan var en markering och Perssons intresse för utvecklingen i Baltikum kom att prägla stora delar av utrikespolitiken under hans första regeringsår. Den omdiskuterade Östersjömiljarden blev ett konkret sätt att visa de nya staterna att Sverige ville hjälpa till.

Reser till Estland

I morgon reser Persson åter till Tallinn för att träffa sin estniske kollega Juhan Parts och president Arnold Rüütel. Den här gången behöver de hjälp av varandra.

Persson kan behöva ett handtag i EMU-debatten. Samma dag som de svenska väljarna går till valurnorna för att säga sin mening om EMU röstar esterna om medlemskap i EU.

Till skillnad från de svenska väljarna är det givet att esterna kommer att rösta ja. Enligt de senaste opinionsundersökningarna vill hela 69 procent gå med i EU. Bara 31 procent tänker rösta nej. Och till skillnad från i många andra kandidatländer talar det mesta för att röstdeltagandet blir högt. Omkring 70 procent.

I Sverige var det många EU-motståndare som hoppades att den estniska opinionen skulle svänga när det stora estniska centerpartiet nyligen uppmanade väljarna att rösta nej. Partiet står för en märklig blandning av vänsterpopulism och bygderomantisk nationalism (en ideologisk linje som numera verkar vara även det svenska centerpartiets).

Men effekten blev snarast den motsatta.

– När människor hör att centerns ledare Edgar Savisaar vill stanna utanför EU så vill de ta sig in, sade professor Andres Metspalu vid Tartu universitet till TT nyligen. Andres Metspalu leder ett avancerat program för genforskning. Han menar att det skulle vara ett stort bakslag för forskningen om Estland hamnar utanför EU nästa år.

Estland har länge varit ljuspunkten bland kandidatländerna. God ekonomi, tillväxt, ett stabilt partisystem och en otvetydigt fri press. Problemet är den ryska minoritetens utanförskap. I en stad som Narva, med 96 procent rysk befolkning, känner sig invånarna lämnade i sticket. De talar inte estniska, arbetslösheten är rekordstor och fattigdomen akut. Många ryssar röstar därför nej till EU.

Förbättra levnadsvillkoren

Hittills har frågan varit ett baltiskt problem. Från och med nästa sommar blir det ett europeiskt. Då måste Göran Persson, Juhan Parts och de 23 andra premiärministrarna inom EU sitta ned för att gemensamt diskutera hur levnadsvillkoren kan förbättras för de etniska minoriteterna i de nya medlemsstaterna. Den nuvarande situationen är inte acceptabel inom en union som säger sig värna demokrati och mänskliga rättigheter. EU måste hjälpa till.

Så kan man också skriva ut styrkan i det europeiska samarbetet.

JB

ARTIKELN HANDLAR OM