ÅSIKT

Svårt moraliskt dilemma för FN

USA:s agerande reser viktiga frågor om FN:s framtida roll. Kan världsorganisationen återta initiativet i världspolitiken?

Foto: AP
Ett skuldtyngt USA söker ett bredare politiskt och ekonomiskt internationellt stöd för återuppbyggnaden av Irak. Nu ställs FN inför ett svårt moraliskt dilemma eftersom kriget var illegalt. Samtidigt vore det oförsvarbart av FN att avstå från att hjälpa till att förhindra ett fortsatt kaos i Irak.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Äventyret i Irak håller på att bli för dyrt för ett skuldtyngt USA. Nu söker världens enda supermakt ett bredare politiskt och ekonomiskt internationellt stöd för återuppbyggnaden. Reaktionerna i säkerhetsrådet har varit avvaktande.

USA:s omsvängning, om det nu är en sådan, ställer FN inför ett svårt moraliskt dilemma.

Kriget var illegalt. Ställd inför fullbordat faktum vore det ändå oförsvarbart av världsorganisationen att avstå från att hjälpa till att förhindra ett fortsatt kaos. USA:s agerande reser ändå viktiga frågor om FN:s framtida roll. Kan världsorganisationen återta initiativet i världspolitiken?

Den svenska höger som stödde Irakkriget menar att frågan är felställd. USA:s världsherravälde är inget problem eftersom USA är en demokrati som vill andra människor väl, skrev till exempel Expressens PM Nilsson i en krönika i torsdags.

Kommentaren bygger på en förenklad världsbild.

I sin bok Special Providence beskriver Walter Russell Mead hur amerikansk utrikespolitik formas på samma sätt som inrikespolitiken, i ett komplicerat spel mellan olika delar av administrationen, lobbyister och särintressen. Fyra dominerande skolor har växt fram. Mead namnger dem efter amerikanska presidenter.

Den wilsonska skolan vill sprida amerikanska värderingar om individuell frihet globalt.

Den hamiltonska skolan sätter USA:s ekonomiska intressen i första rummet.

Den jeffersonska skolan vill med alla medel, även militära och icke-demokratiska, skydda USA i en osäker värld.

l Den jacksonska skolan dominerade det kalla krigets tänkande och går ut på att militärt balansera andra maktsfärer.

Flera motiv för kriget

I kriget mot Irak samverkade skolorna. Oljan och de ekonomiska intressena spelade en viktig roll. Det har även höken Wolfowitz medgett. Terrorismens hot mot USA var ett motiv, liksom viljan att visa militär styrka i avskräckande syfte. För delar av administrationen spelade möjligen även ambitionen att ”befria Irak” en roll.

Det märkliga är att den svenska bombhögern väljer att se denna sista aspekt av USA:s utrikespolitik som den enda. Mead menar tvärtom att den wilsonska skolan hade överhanden under de första åren med Clinton. Under Bush-administrationen har den jeffersonska skolan stärkt sitt inflytande.

FN behöver reformeras

Än märkligare blir det när PM Nilsson skriver att FN måste anpassa sig till USA:s världsherravälde. ”Att en semimakt som Frankrike är likställd med en hypermakt som USA är ingen hållbar ordning”, skriver han. Helt klart är att FN behöver reformeras. Dagens system är anpassat för 1940-talets värld.

Men vad blir alternativet? En röst per megaton sprängkraft? Makt ger rätt. Går det att komma längre ifrån en liberal värdegrund?

JB