ÅSIKT

Höjda räntor är inte gratis

Röstar Sverige nej försvagas vår flytande krona och Riksbanken får höja räntorna.

Foto: AP/AFTONBLADET
Krona eller euro? Ett nej i folkomröstningen kommer att få negativa konsekvenser för Sverige, i form av höjda räntor och sämre kronkurs. Detta vill inte nej-sidan låtsas om.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

– Om det blir ett nej i folkomröstningen måste vi på något sätt kompensera för det, sa statsminister Göran Persson i radions utfrågning i fredags morse.

Hur regeringen vill ”kompensera” ville statsministern dock inte gå in på. Besked kommer först två dagar efter folkomröstningen i regeringsdeklarationen när riksdagen öppnar.

Att inse i vilken riktning ”kompensationen” kommer att gå är dock inte så svårt.

Nej får konsekvenser

Dagen efter folkomröstningen går visserligen väljarna, regeringen, löntagarna, finansmäklarna, bankdirektörerna och alla andra till jobbet som vanligt. Räntorna rusar inte i höjden, kronan faller inte som en sten och företagen lämnar inte landet.

Men blir det nej kommer det ändå inte, som nej-sidan lovar, att bli som förut.

Visst kan Sverige och svenskarna leva med ett utanförskap, men självklart får det konsekvenser. Att regeringen måste visa omvärlden, inte minst finansmarknaderna, att Sverige inte tänker lägga om kurs och börja bedriva en lättsinnig finanspolitik eller låta de segrande nej-partierna styra politiken är ofrånkomligt. Väljarna måste nog tvärtom räkna med en högersväng i politiken.

Det är inte vad Sverige behöver.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) presenterade i veckan sin prognos för den ekonomiska utvecklingen vid ett ja och ett nej. Enligt KI:s analys blir det högre tillväxt, lägre arbetslöshet, lägre räntor, lägre priser men också lägre exportökning om vi går över till euron och fullt medlemskap i EMU.

Röstar Sverige nej försvagas vår flytande krona och Riksbanken får höja räntorna. Nej-sidan får det att låta som om den processen är gratis. Något som Riksbanken fixar men som inte berör oss.

Så är det inte. Om kronan förlorar i värde gentemot övriga valutor blir vi alla fattigare. Om räntorna är högre än i vår omvärld blir vi också fattigare. Lånen blir dyrare, investeringarna färre, jobben inte lika många, skatteinkomsterna blir lägre, det blir mindre till välfärden – och det kommer att märkas i plånboken.

Kronan har sjunkit

Under de senaste 25 åren har kronans värde sjunkit med nästan 50 procent jämfört med våra vanligaste handelspartners. Vi har devalverat gång på gång, och efter övergången till flytande valuta har kronans utveckling varit fortsatt skakig och räntorna något högre än euroländernas.

Tvärt emot vad nej-sidan säger har det visat sig att den flytande kronan snarare förstärkt konjunkturerna än dämpat dem. Har vi haft högkonjunktur har kronan eldat på och tvärtom. Om detta talar aldrig nej-sidan, men väljarna bör räkna in det i kalkylen.

LA