ÅSIKT

Valdeltagandet är det avgörande

Alla måste kunna respektera resultatet

Foto: MAJA SUSLIN
Den som är tveksam kanske hellre stannar hemma än gör ett svårt val. Men neutralitet är inte ett alternativ. Frågan måste avgöras, och det sker i folkomröstningen – som redan har börjat.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Folkomröstningen har redan börjat. I förra veckan ställde Postens serviceställen (jo, det heter inte längre postkontor) fram valbås och röstsedlar.

Beslutet i EMU-frågan har beskrivits som ett av de viktigaste i vår tid. Det kan ifrågasättas. På avgörande punkter deltar Sverige redan i EMU-samarbetet och ingen kan förneka att vi är beroende av dess framgång.

Ändå kommer omröstningen att påverka Sverige under många år framåt. Kampanjen har dessutom gjort euron till en symbolfråga som kommer att leva länge i den politiska debatten, inte minst i vardagens diskussioner på arbetsplatser och i människors hem.

Fler röstar i riksdagsvalen

Folkomröstningens resultat måste upplevas som legitimt. Ett högt valdeltagande den 14 september är kanske den viktigaste förutsättningen.

Historien är inte odelat uppmuntrande. Det tycks svårare att locka väljare till folkomröstningar än till riksdagsval. Valdeltagandet i 1994 års folkomröstning om EU-medlemskapet var visserligen mycket högt, över 83 procent. Ändå var det tre procent lägre än i riksdagsvalet några månader tidigare.

Svenska väljare uppfattar inte heller alltid EU som en politisk nivå. I 1999 års val till Europaparlamentet röstade knappt 39 procent av väljarna. Ett skrämmande bottennapp i den moderna svenska historien.

För att människor ska gå till valurnorna måste de olika kampanjmakarna enas om hur resultatet ska tolkas. Därför är det bra att Göran Persson och Lars Leijonborg tydligt markerar att ett nej kommer att respekteras och gälla under överskådlig tid.

Framför allt bland centerpartister och socialdemokratiska euromotståndare har ett nej ibland beskrivits som ett slags ickebeslut, ett vänta och se.

Det är inte konstigt om väljarna känner sig förvirrade. Den som är tveksam kanske hellre stannar hemma än gör ett svårt val. Men neutralitet är inte ett alternativ. Frågan måste avgöras, och det sker i folkomröstningen.

Lika viktigt är det att alla som faktiskt har rätt att delta känner att frågan är riktad till dem.

Utländska medborgare avstår

Inför varje folkomröstning fastställer riksdagen vilka som har rätt att delta. I euroomröstningen har, vid sidan av svenska medborgare, också invandrare som bott i Sverige i tre år rätt att rösta. Medborgare i andra EU-länder får rösta om de är folkbokförda här.

Från tidigare kommunalval vet vi att många utländska medborgare väljer att avstå från sin rösträtt. Det kan bero på bristande information och främlingskap inför svensk politik.

Men alldeles säkert handlar det också om att de politiska kampanjerna sällan talar till de nya svenskarna. Inför folkomröstningen måste kampanjerna bryta den trenden.

IP