ÅSIKT

Estland är redo för klivet in i EU

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
Opinionsundersökningar inför det stundande EU-valet i Estland visar att över 70 procent är positiva till medlemskap. Samtidigt som optimismen gror på andra sidan Östersjön och samarbetet utvidgas, är Sverige på väg att säga nej till EMU.

7 september 2003. Om en vecka bestämmer sig vårt grannland Estland för att gå med i EU. Över 70 procent av esterna är positiva till medlemskapet, enligt de senaste opinionsmätningarna.

Därmed följer Estland exemplet från de andra ansökarländerna, som redan haft sina folkomröstningar. I Ungern röstade 84 procent ja, i Litauen var stödet 90 procent och i Slovakien röstade hela 92 procent för att gå med i EU.

Lågt valdeltagande

I samtliga dessa länder har valdeltagandet varit lågt. Det är ett gigantiskt förtroendeproblem, men det visar i första hand att medborgarna från det forna Östblocket misstror sina nationella politiska institutioner. Även bland röstskolkarna har stödet för själva EU-projektet varit starkt, enligt samstämmiga opinionsundersökningar.

För esterna blir EU-medlemskapet, som träder i kraft den 1 maj nästa år, en bekräftelse på att landet lagt Sovjettiden bakom sig. Femtio år av ockupation ersätts av samverkan västerut, med fria och demokratiska stater.

- Redan i början av 1990-talet visade Estlands ledande politiker att man ville bli en del av EU och en del av den nordiska gemenskapen, säger Evald Mikkel, lärare i statskunskap vid universitetet i Tartu, grundat på 1600-talet av Gustav II Adolf.

Det nordiska är starkt i Estland. Språket är likt finskan, och under århundraden var de kulturella, politiska och ekonomiska kontakterna över Östersjön mer omfattande än de som gick österut.

Kontakten återupptas

Även i Sverige har många återupptäckt dessa kontakter efter murens fall. Företag, fackföreningar, politiska partier, idrottsföreningar, kommuner och skolklasser. Alla har rest över Östersjön. I vissa delar av landet har projekten i Baltikum närmast varit att likna vid en ny folkrörelse.

- Det ligger något förhoppningsfullt i det, säger Evald Mikkel, att i det nya EU kommer det att finnas en stark nordisk dimension. I Estland hoppas man att Sverige, Finland, Polen och Tyskland ska samverka med de baltiska staterna. Ibland räknar man in Holland i samma krets för att det holländska samhället liknar de nordiska, inte minst genom en stark välfärdsstat.

Givet steg

Att Estland även ska bli medlem i EMU tas för givet.

- Estland har förberett sig länge för att kvalificera sig för EMU, säger Mikkel. Alla inser att vi inte kan gå över till EU:s valuta förrän 2006, men det finns ingen diskussion om att det ska hållas någon folkomröstning om den frågan.

Det är paradoxalt. Just som opinionen i Sverige är på väg att säga nej till EMU, är Estland och de andra ansökarländerna på väg in i samma samarbete. EU växer och utvecklas. Om en vecka väljer både esterna och svenskarna om de ska kliva på tåget.

JB