ÅSIKT

Tillväxt – och samhörighet

Det finns en tydlig klassdimension i tillväxtfrågorna, som dock är svår att spåra i Perssons regeringsförklaring

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sverige ska också i fortsättningen vara en aktiv och konstruktiv partner i det europeiska samarbetet. Det förändras inte av söndagens folkomröstningsresultat. På den punkten var Göran Persson helt klar i gårdagens regeringsdeklaration.

Det var ett nödvändigt besked. Sverige kommer att ha en svagare ställning i det europeiska samarbetet sedan vi aktivt sagt nej till euron, på den punkten är de flesta internationella bedömare överens. Just därför kommer det att krävas så mycket mer av de politiker som ska företräda Sverige i det europeiska samarbetet.

Skatter ska harmoniseras

Tillväxt och sammanhållning. Det är annars nyckelbegreppen i regeringsförklaringen.

I den bjuder Göran Persson in de politiska partierna och arbetsmarknadens parter till ett samarbete kring tillväxten. Socialdemokratin ska nu göra verklighet av slagorden.

I tio punkter anger regeringen huvudlinjerna.

Kapitalskatter och bolagsskatter ska harmoniseras med konkurrentländernas, de regionala skillnaderna ska minska och satsningen på infrastruktur fortsätta. Arbetet mot sjukskrivningarna går vidare och sysselsättning för ungdomar och invandrare ska prioriteras.

Dessutom lovade Göran Persson i går en satsning på forskningen, bättre villkor för småföretagen, mer samarbete över Östersjön, insatser för en miljömässigt hållbar utveckling och åtgärder för att öka exporten.

Sverige behöver en aktiv politik för att öka tillväxt och antalet jobb.

Fortfarande finns stora revor kvar i välfärdssystemen efter 1990-talets nedskärningar. Den offentliga verksamheten som skolor och sjukvård behöver resurser, och reallöneökningar är nödvändiga, inte minst för de lägst avlönade. Till detta kommer kostnaderna för en allt äldre befolkning.

Djupa klyftor i Sverige

Välfärden kan bara bevaras och utvecklas om ekonomin växer. Söndagens valresultat avslöjade djupa klyftor i det svenska samhället. Om de ska kunna överbryggas måste det finnas resurser för en fortsatt fördelningspolitik, men då måste resurserna först skapas.

Ändå uppfattas tillväxtpolitiken gärna som en fråga för näringslivet och den politiska oppositionen. Som om villkoren för den ekonomiska utvecklingen enbart skulle handla om regler och skatter.

Det är en förenklad bild. En politik för hållbar tillväxt måste vara en helhet. Det handlar om företagens skattevillkor, men också om löntagarnas villkor på arbetsplatsen. En tillväxtpolitik måste ge rimliga konkurrensvillkor gentemot omvärlden, men också brygga över regionala skillnader. Politiken måste uppmuntra kreativitet, men samtidigt erbjuda en trygghet.

Ökade klyftor är kort sagt en fråga om inrikespolitiska prioriteringar, inte en fråga om tillväxt. Det finns en tydlig klassdimension i tillväxtfrågorna, som dock är svår att spåra i Perssons regeringsförklaring.

Konstruktivt samarbete

Efter folkomröstningsresultatet har den politiska oppositionen kommit med samarbetsinviter kring tillväxten. Arbetsmarknadens parter har också signalerat att de vill medverka. Förutsättningarna för en bred överenskommelse borde finnas.

Det är bra att regeringen prövar om det är en läpparnas bekännelse eller om Sverige äntligen kan återgå till ett brett, konstruktivt samarbete.

Det är socialdemokratins ansvar att ett sådant samarbete inte uppfattas som ytterligare ett tecken på avståndet mellan folket och etablissemanget.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM