ÅSIKT

Vår tids Vasaskepp

Missnöjet med avregleringarna måste få bättre politiska svar

Jättevinster för elbolagen, skenande priser, för lite nysatsningar. Avregleringarna under 1990-talet skapar stora problem, inte minst på elmarknaden. Foto: ROGER SCHEDERIN
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kraftbolagen gör rekordvinster. Konkurrensen är bristfällig, tre stora elbolag dominerar marknaden. Ändå godkänner EU-kommissionen att jätten Sydkraft får sluka en av de få oberoende aktörerna, Graninge.

Experterna varnar för höga elpriser även denna vinter. Kanske räcker elen inte alls någon iskall morgon – myndigheten Svenska Kraftnät har fått problem med upphandlingen av sin effektreserv.

Kris och konkurs

Statens Järnvägar närmar sig konkurs, Posten är i kris, teleoperatörerna hinner inte bygga ut det nya mobilnätet i den takt de lovat. Någonting har gått riktigt fel med de tjänster vi tidigare tagit för givna.

Familjer med elvärme klagar över prischockerna, tågresenärer över hopplösa bokningssystem, glesbygden över den tröga utbyggnaden av bredband och mobilnät. Fackföreningar som Seko vittnar om hårdare arbetsvillkor när vinstintresset blir starkare och kostnaderna ska pressas.

Ideologin om avregleringarnas välsignelse är vår tids Vasaskepp, omfamnad av eliten, ståtligt dekorerad men rank och osäker. Avregleringar och konkurrens blev ett ekonomiskt modeprojekt, under rubriker som ”strukturreformer” och ”marknadseffektivitet”. Grundläggande frågor, som hur elen ska räcka till, glömdes bort av konkurrensideologerna. Borgerliga partier hejade på, socialdemokratin lät sig lockas av påstådda ekonomiska fördelar och såg inte riskerna i tid. Nu måste missnöjet med avregleringarna få bättre politiska svar.

När elen tar slut eller kommunikationerna inte byggs ut blir marknadens brister också ett hinder för näringslivet. God tillväxtpolitik är att se till att viktiga samhällstjänster fungerar, inte att okritiskt acceptera nationalekonomiska teser om fri konkurrens.

Det är dags för en omvärdering av 1990-talets marknadsreformer. Visst har de haft fördelar, bantat byråkratier, ökat konsumenternas chans att välja. Men det är inte hållbart att grundläggande samhällsfunktioner riskerar att falla ihop och att så många människor känner sig lurade.

Vi kan korrigera misstagen

På många områden styrs marknaderna av EU-lagstiftning. Det pågår en intensiv europeisk debatt om hur de allmännyttiga tjänsterna ska värnas, där den svenska regeringen borde delta mer aktivt.

Eftersom Sverige gått längre än flertalet EU-länder har vi också ett nationellt utrymme att korrigera misstagen. Näringsminister Leif Pagrotsky har utlovat beslut om en samlad utvärdering av reformerna i höst. Det är viktigt att det går undan, så att medborgarna hinner se förbättringar i god tid före nästa val.

ME

ARTIKELN HANDLAR OM