ÅSIKT

Hota med veto mot EU-försvar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
Säg nej, Persson Även gårdagens italienska förslag om EU-försvaret överskrider gränsen för den svenska alliansfriheten. Regeringen måste säga nej.

10 december 2003. Ett brev betyder så mycket, heter det. Det räckte dock inte att utrikesminister Laila Freivalds och hennes tre alliansfria kollegor skrev till det italienska EU-ordförandeskapet om försvarsfrågorna i EU:s nya grundlag. Inte ens Freivalds alltför långtgående eftergifter var nog.

I går eftermiddag sände Italien ut sitt kompromissförslag till medlemsländerna. Där finns texten om gemensamma och bindande garantier att försvara varandra mot yttre angrepp kvar. De alliansfria tröstas med en mening om att avsnittet inte påverkar deras särskilda säkerhetspolitiska situation.

Det är nonsens

Det är, rent ut sagt, nonsens. Självklart påverkar ömsesidig hjälp vid militära angrepp alliansfriheten. Den svenska regeringen har gång på gång dragit gränsen just där, vid löften att stödja varandra militärt mot angripande stater.

Antingen ska Italiens förslag tolkas som att de alliansfria länderna kan välja att stå utanför försvarsgarantierna. I så fall är texten oklart formulerad, kanske avsiktligt. Det ställer regeringen inför valet att begära ett tydligare undantag, eller att låta Sverige hamna i en säkerhetspolitisk gråzon.

Tolkning av ord

Eller så bryr sig de stora länderna inte så mycket om de små ländernas problem. Frankrike, Tyskland och Storbritannien driver en medveten politik för att ha ledarskapet i en utvidgad union. När de gjort upp om säkerhetspolitiken är viljan att lyssna på mindre länder begränsad. En mening kastas in för att testa de alliansfria ländernas stridsvilja.

Säkerhetspolitik blir lätt en fråga om hur ord ska tolkas. Så är det också i förhandlingarna om EU:s nya grundlag.

I grunden handlar det dock om risken att Sverige utsätts för terroristdåd eller dras in i krig.

Det är allvarliga ting som förtjänar en öppen och grundlig debatt.

Inte brådstörtade helomvändningar utan att riksdagen och de politiska partierna hinner med.

I går antog EU:s utrikesministrar en säkerhetspolitisk strategi. Där beskrivs dagens breda hotbilder. Det är tydligt att vår tids säkerhetspolitiska utmaningar inte är gemensamt försvar mot andra stater.

Det är att förebygga konflikter, att bygga ett nära och förtroendefullt samarbete med EU:s grannar.

Sverige har lämnat viktiga bidrag till EU som fredsprojekt, inte minst genom att driva på utvidgningen och EU:s krishantering på FN:s uppdrag. Att säga nej till ett EU-försvar är inte bristande solidaritet.

Gamla drömmar

Försvarstexterna i EU:s nya konstitution är ideologi för att tillfredsställa gamla drömmar hos grundarländerna. Ett EU-försvar skapar nya spänningar i Europa istället för att bidra till gemensam säkerhet.

Den svenska regeringen bör göra klart för det italienska ordförandeskapet att ömsesidiga försvarsgarantier inte hör hemma i EU:s nya grundlag.

ME