ÅSIKT

Berlusconis stora fiasko

Foto: REUTERS
Silvio Berlusconi pressade på i förhandlingarna och valde att bortse från de stora skillnader i uppfattning som fanns i centrala maktfrågor. Fiaskot i Bryssel måste tillskrivas honom och hans italienska ordförandeskap.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det som skulle bli en grand finale på det italienska ordförandeskapet i EU blev ett fiasko. Toppmötet i Bryssel upplöstes i går utan att stats- och regeringscheferna kunnat enas om en ny konstitution för unionen.
Nu hotas EU av en än mer långtgående splittring. Det är ingen hemlighet att Tyskland och Frankrike vill gå vidare på egen hand med ett fördjupat samarbete.

Röstreglerna i ministerrådet blev som väntat den svåraste frågan. Men i slutändan var det Frankrike och Polen som satte sig på tvären.

Ville inte vänta

Italien tog fram en kompromiss, som gick ut på att de nya röstreglerna skulle träda i kraft först 2014. Enligt förslaget ska det i framtiden behövas minst hälften av medlemsländerna och 60 procent av befolkningen för att driva igenom en fråga inom EU. I ett sånt system ökar Tysklands makt.

Spanien och Tyskland var redo att diskutera förslaget, men fransmännen sade nej. De ville inte vänta tio år på nya regler, och var dessutom missnöjda med att vetorätten blir kvar inom utrikes- och skattepolitiken. En fråga som Storbritannien och Sverige drivit hårt.

Fiaskot i Bryssel måste tillskrivas Silvio Berlusconi och hans italienska ordförandeskap. Redan tidigt i höstas varnade många länder för att skynda på processen med en ny författning. Men Berlusconi, som sett konstitutionen som en chans att skriva in sitt eget namn i historieböckerna, hävdade bestämt att allt skulle bli klart till decembermötet.

Han pressade på i förhandlingarna och valde att bortse från de stora skillnader i uppfattning som fanns i centrala maktfrågor. I slutet av november utsågs Berlusconi till ”2003 års sämste kommunikatör” av Foreign Press Association. Valet var ingen slump.

Nu hotas EU av en än mer långtgående splittring. Det är ingen hemlighet att Tyskland och Frankrike vill gå vidare på egen hand med ett fördjupat samarbete. De vill bland annat ytterligare samordna sin ekonomiska politik och försvars- och utrikespolitiken.

Sammanbrottet i förhandlingarna kan mycket väl leda till att de båda stormakterna gör allvar av de planerna.

Delas i två lag

I så fall är risken uppenbar att EU delas två delar, ett a-lag, med de mest samarbetsvilliga, och ett b-lag, med de nya medlemsstaterna och länder som Sverige och Danmark.

Det skulle i grunden hota själva tanken med en Europeisk union. EU skulle bli svagare, både internt och som röst i världen.

Italien vill lägga hela processen på is i ett halvår, men just nu finns inget viktigare än att snabbt återuppta förhandlingarna. De konflikter som återstår kräver en noggrann genomgång och sansade förhandlingar.

Nästa halvår är Irland ordförandeland. Premiärminister Bertie Ahern varnade så sent som i fredags för exakt den utveckling vi nu sett. Låt oss hoppas att han klarar av att hantera frågan bättre än Berlusconi gjort.

JB