ÅSIKT

En gråzon i lagen

Är det verkligen lagligt att spärra in flera hundra oskyldiga ungdomar utan att det finns någon bevisad hotbild?

Foto: Bengt Kulén
Tingsrätten friade Håkan Jaldung, den förre polismästaren i Göteborg, från anklagelserna för olaga frihetsberövande under EU-toppmötet i Göteborg 2001. Domen visar att det finns en gråzon i lagen då ingen kan svara på frågan vilka metoder polisen har rätt att ta till i lägen som det i Göteborg.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

21 februari 2004. Den friande domen mot förre polismästaren i Göteborg, Håkan Jaldung, är djupt otillfredsställande.

Inte för att Jaldung går fri, utan för att domen lämnar en massa frågor obesvarade.

Håkan Jaldung var ansvarig kommenderingschef under EU-toppmötet i Göteborg 2001. Han åtalades för olaga frihetsberövande i samband med polisens insats mot Hvitfeldtska gymnasiet innan toppmötet började, då 650 personer spärrades in på skolan.

Åklagaren hävdade också att Jaldung gjorde sig skyldig till lagbrott när han senare samma dag lät gripa 454 personer som fanns kvar på skolan.

Otillräckligt försvar för Jaldung

Jaldung själv hävdar att inspärrningen inte var någon inspärrning, utan en avspärrning avsedd att skydda toppmötet.

Tingsrätten anser inte att åklagaren lyckats bevisa att det verkligen rörde sig om en inspärrning.

De som ville lämna platsen fick göra det efter kroppsvisitering.

Det är ett otillräckligt försvar för Jaldung. Fakta är att 650 personer frihetsberövades.

Inga vapen eller andra tillhyggen som kunde hota toppmötet hittades på skolan när polisen genomsökte området. Ingen har över huvud taget kunnat bevisa att frihetsberövandet var motiverat.

Bedömningen av den andra anklagelsen, gripandet av de 454 personer som fanns kvar på skolan, är ännu märkligare. Tingsrätten menar att det inte gått att bevisa att det var Håkan Jaldung som beordrade gripandet.

Hårda bevis gäller i domstolen

Någon har uppenbarligen fattat beslutet att gripa 454 personer utan individuell prövning. Att Jaldung och andra inom polisen sedan dess ägnat sin energi åt att skylla ifrån sig på under- eller överordnade befäl är allt annat än smickrande för de inblandade.

Från de extrema vänsterkretsarna kommer vi nu att få höra att detta var en politisk dom, ämnad att skydda polisen. Det är nonsens. Domstolen har gjort en juridisk prövning, som i alla sådana här fall, och funnit den åtalade oskyldig.

Man kan tycka att Jaldung är moraliskt skyldig, men i en domstol är det hårda bevis som gäller, inte åsikter.

Däremot visar domen att det finns en obehaglig gråzon i lagstiftningen.

Reser frågor till lagstiftarna

Ingen kan i dag svara på frågan vilka metoder polisen har rätt att ta till i lägen som det i Göteborg.

Är det verkligen lagligt att spärra in flera hundra oskyldiga ungdomar utan att det finns någon bevisad hotbild? Är det rimligt att polisen kommer undan genom att skylla på varandra?

De som hade hoppats att tingsrättens dom skulle bli ett första steg på vägen mot större klarhet fick inte sina förhoppningar infriade. Möjligen skulle en prövning i högre instans lösa den saken.

Domen reser även frågor till justitieminister Thomas Bodström och lagstiftarna i riksdagen. Hur länge till ska vi acceptera gråzonerna?

JB