ÅSIKT

Bu för statens budgetsystem

Foto: GUNNAR SEIJBOLD
ringholm med vårbudgeten Budgettak kan behövas men borde bara läggas fast ett år i taget. Det krävs dessutom en särskild buffert i statsbudgeten som enbart får användas för att rädda sysselsättningen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Ta tillvara alla tänkbara källor till arbetskraft; invandrare, ungdomar och långtidssjukskrivna. Förbättra drivkrafterna till arbete, underlätta utvecklingen av små- och medelstora företag och minska avhoppen från skolan.”

EU-kommissionen ger rekommendationen till Sverige att öka sysselsättningen, trots att vi redan når alla EU:s sysselsättningsmål. Det saknas flera hundra tusen jobb för att alla svenskar som kan och vill ska få arbeta. Regeringens och samarbetspartiernas jobbudget räcker inte.

Regeringen lyckas inte

Om viljan att skapa arbete åt alla finns, varför misslyckas ändå regeringen? Svaret är att kampen mot inflationen är överordnad målet om full sysselsättning i EU och i Sverige. Tillväxt och jobb blir underordnade.

Sverige har dessutom skaffat sig egna spärrar: budgettak och överskottsmål. Ett regelverk som lägger tak för statens utgifter tre år i förväg och säger att vi ska ha 2 procents överskott i de offentliga finanserna. Tre år innan någon vet hur konjunkturen ser ut, vilka inkomster staten får och vilka utgifter den behöver ha, låser riksdagen taken. Blir konjunkturen bättre och BNP högre hjälper det inte. Taken är nominella. Det betyder att utgifterna för bidrag och välfärd automatiskt minskar som andel av BNP. Så skapas utrymme för skattesänkningar eller för att krympa den offentliga sektorn. I lågkonjunktur kan man inte heller öka utgifterna för att klara sysselsättningen. Politikernas möjlighet att bedriva en aktiv konjunkturpolitik är mycket begränsad. Trots rekordlåg inflation, stabila statsfinanser, stark bytesbalans och rekordhög arbetslöshet, nästan 8 procent, kan och får regeringen inte satsa på fler jobb. Det är oacceptabelt.

Rotavdrag är inte nog

Förr var finanspolitikens möjligheter långt större. Ta byggandet. När ekonomin behövde stimuleras vred regeringen på byggkranen. Byggandet var en regulator för hela ekonomin. I vårens budget erbjöd regeringen ett litet rotavdrag för reparationer. Bra, men inte mycket som konjunkturlokomotiv.

Med dagens budgetregler riskerar vi att permanenta massarbetslösheten. Nu har vi prövat budgetsystemet i både högkonjunktur och lågkonjunktur. Budgettaket konstruerades under och präglades av nittiotalskrisen. Slutsatsen är uppenbar – det måste förändras. Dess teknik är idiotisk.

Det krävs en buffert

Budgettak kan behövas men borde bara läggas fast ett år i taget. Det måste vara möjligt att spara i ladorna i goda tider och satsa resurserna när arbetslösheten flåsar allt fler i nacken. Det krävs dessutom, som s-kongressen slog fast, en särskild sysselsättningsmarginal i statsbudgeten, en buffert, som enbart får användas för att rädda sysselsättningen.

Det är ordning och reda i statens finanser, men vi har inte råd att arbeta. Det är en dårhusmässig ordning.

LA