ÅSIKT

Behandlades som slav

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: BJÖRN LINDAHL
utsatt och utnyttjad Lösningen är inte att avskaffa alla regleringar. Resultatet kan bara bli dumpade löner och nya fall där människors utsatthet utnyttjas.

För riksdagens vice talman Per Westerberg, moderat, är frågan om arbetskraftsinvandring inte komplicerad. När riksdagen för några veckor sedan diskuterade, och avslog, regeringens förslag till övergångsregler i samband med EU:s utvidgning konstaterade han kort:

– Det är bara genom att avskaffa onödiga regleringar och genom att öppna gränser som vi kan skapa den möjlighet till handel och utbyte som i sin tur lägger grund för tillväxt och välstånd.

Öppna gränser och ett minimum av regler. Svårare är det inte.

– Jag tycker att man nu misstror arbetsgivare i Sverige, sa centerns Birgitta Carlsson i samma debatt.

Birgitta Carlsson och Per Westerberg kanske ska lyssna på P1-programmet Kaliber i dag.

Hölls inlåst

Programmet handlar om den thailändska sömmerskan Salee Charatanyaki. Hon kom till Sverige för fyra år sedan, förespeglad ett bra och välavlönat arbete. En möjlighet att ge sina barn en riktig utbildning.

Istället hölls Charatanyaki i praktiken inlåst i en lägenhet. Hon förväntades arbeta från tidig morgon till sen kväll, fick inte lämna lägenheten utan sällskap av arbetsgivaren och kunde bara kontakta sin familj när arbetsgivaren tillät det.

Den som saknar språkkunskaper eller kontakter i ett främmande samhälle har inte mycket att sätta emot.

Slaveri är ett begrepp som ligger nära till hands.

Åklagaren ser dock lite annorlunda på saken.

– Vill hon ha en nyckel så kan hon ju säga ifrån, säger åklagare Margareta Bong i Kaliber.

Det skulle kunna vara uttryck för en häpnadsväckande naivitet, men ligger kanske snarare i linje med de domar som i vintras slog fast att den som anlitar en utländsk städerska svart inte ska betraktas som arbetsgivare. Att förstå maktförhållanden tycks inte vara det svenska rättsväsendets starka sida.

– Självfallet är vi emot lönedumpning. Självfallet är vi emot oseriösa företag. Det har vi bra regler för redan i dag, sa Per Westerberg (m) i riksdagen.

Charatanyakis öde är inte typiskt. Men det är inte heller unikt. Gång på gång avslöjas hur arbetsgivare i arbetsmarknadens utkanter utnyttjat illegal arbetskraft, eller kryphål i reglerna, för att pressa ner löner och erbjuda usla arbetsförhållanden. Det talar för mer kontroll.

Ställer svåra frågor

Samtidigt ställer Charatanyakis fall svåra frågor till fackföreningsrörelse och myndigheter. Eftersom hon befann sig i landet illegalt fanns inget stöd att hämta, vare sig från polis eller fack. Tvärtom, som i så många andra fall användes de som ett av arbetsgivarens hot.

Lösningen är inte att avskaffa alla regleringar. Resultatet kan bara bli dumpade löner och nya fall där människors utsatthet utnyttjas. Det finns nämligen alltid någon som är mer rädd och billigare.

IP