ÅSIKT

Rättssamhället har kollapsat

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: KALLA FAKTA
Muhammed el-Zari och Ahmed Agiza avvisades från Sverige till Egypten – där de anklagats för terrorism – den 18 december 2001. Enligt TV 4:s Kalla fakta hämtades männen med ett plan från den amerikanska underrättelsetjänsten.

I december 2001 avvisades Ahmed Agiza och Muhammed el-Zari till Egypten, där de anklagats för terrorism. Enligt TV 4:s Kalla fakta var det ett plan från den amerikanska underrättelsetjänsten som hämtade dem båda på Bromma flygfält.

Uppgifter från den amerikanska underrättelsetjänsten tycks också ha varit avgörande för att övertyga Säpo, och sedan den svenska regeringen, om att de båda borde utvisas. Detta trots att förbudet mot tortyr utgör ett av de fundamentala värdena i Europakonventionen, och trots att det egyptiska rättsväsendet är ökänt för tortyr och brist på rättssäkerhet.

Förbluffande naivt?

– Vi har en sådan tillit inom och mellan säkerhets- och underrättelsetjänsterna att får vi uppgifter så kan vi oftast lita på det, säger Arne Andersson från Säpo till Ekot.

För den svenska regeringen räckte det att egyptiska myndigheter försäkrade att fångarna inte skulle behandlas så att Sverige skulle bryta mot sina ”folkrättsliga förpliktelser”.

Ett uttryck för en förbluffande naivitet från svenska myndigheter?

Terrorkrigets klimat

Kanske. Men framför allt ytterligare ett exempel på hur grundläggande värden i rättssamhället löstes upp efter den 11 september 2001. I namn av kriget mot terrorn kunde enskilda utsättas för sanktioner som i fallet med de tre al-Barakatsvenskarna. Läger där fångarna varken betraktades som krigsfångar eller som kriminella kunde upprättas, som på Guantánamobasen.

I det klimat som kriget mot terrorismen skapade tyckte uppenbarligen varken den svenska säkerhetspolisen eller regeringen att det fanns anledning att ifrågasätta de egyptiska myndigheternas garantier, i alla fall inte om anklagelserna gällde terrorism.

Uppgifter om tortyr

När det gäller svenskarna på den så kallade terrorlistan och den svenske fången på Guantánamo, Mehdi Muhammed Ghezali, har protesterna så småningom kommit. Ghezalis situation stod högt på dagordningen när Göran Persson tidigare i vår mötte president Bush.

Beslutet att utvisa Agiza och el-Zari har kritiserats, bland annat av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, Amnesty och Human Rights Watch. Uppgifter om tortyr har förekommit.

Kräver ny rättegång

Till sist reagerar också den svenska regeringen. Enligt kabinettssekreterare Hans Dahlgren ska Sverige sända en hög representant till Egypten för att kräva en opartisk utredning av hur fångarna behandlats. Sverige protesterar också mot hur en rättegång genomförts och kräver att den görs om.

För Agiza och el-Zari kommer den svenska reaktionen sent. Utan en opinion mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ett aktivt arbete från människorättsorganisationer hade frågan dock inte alls varit aktuell längre.

Efter den 11 september 2001 är det civilsamhället som orkat försvara rättssamhället grundläggande värden.

IP