ÅSIKT

Putins nederlag

Foto: SERGEI DOLZHENKO/EPA
Kvinnan bär bort ett av de överlevande, utmattade barnen under upplösningen av gisslandramat i ryska Beslan i går.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hundratals döda i ruinerna av skolan i den ryska staden Beslan. Svårt skadade pojkar och flickor kämpar för sitt liv på sjukhusen.

För tre dagar sedan promenerade barnen till skoluppropet i sina finaste kläder. Nu har deras förväntan bytts mot outhärdlig sorg och vrede. Förtvivlade föräldrar ser livet slås sönder.

Kanske fanns det teckningar av Karlsson på taket och Pippi Långstrump i någon av skolsalarna. Längre är det inte mellan oss själva och Nordossetien än att barnen älskar samma fantasifigurer och drömmer samma drömmar.

Terrorn kan inte försvaras

Våra grannar på andra sidan Östersjön behöver medkänsla och solidaritet. Omvärlden måste ställa upp med all humanitär hjälp och annat stöd som Ryssland kan behöva.

Den beväpnade grupp som gjort småbarn till offer kan ha haft vilka motiv som helst. De förödande krigen i Tjetjenien har kostat tiotusentals människoliv. Mord, kidnappningar och våldtäkter drabbar fortfarande tjetjenska familjer som bara vill leva i fred. Inget kan ändå försvara terrordåd mot oskyldiga barn och deras föräldrar.

Vreden hos den ryska befolkningen vänder sig främst mot terroristerna. Det kan lätt leda till ytterligare förföljelser av alla med kaukasiskt utseende. President Putin kan kortsiktigt få ännu mer stöd för sin hårda linje mot tjetjensk separatism.

Allt färre tror på Putin

Men ilskan drabbar även Vladimir Putin själv. Hans administration har inte lyckats skapa säkerhet. Försöken att lösa gisslandramat utan våld misslyckades fullständigt. Före stormningen i går rasade föräldrar utanför skolan mot regeringens desinformation om läget. Få tror längre på de statsstyrda mediernas rapportering.

Rädslan sprider sig för nya attentat. Under sin första tid som president kunde Putin spela på bilden av en stark man som vet vägen ut ur Rysslands problem. Nu tror allt färre att han kan värna deras personliga säkerhet.

Ur denna skräckens tid kan det växa två politiska svar. Mest troligt är en fortsatt hård linje i Tjetjenien, som kan sprida sig i hela den oroliga regionen. Risken är att USA och EU blir ännu tystare om de ryska övergreppen mot civilbefolkningen.

Omvärlden måste välja en annan väg och hoppas på att Putin är beredd att ompröva sin politik. Ryssland har hittills hårdnackat motsatt sig internationell inblandning i Tjetjenien. Situationen är en intern rysk angelägenhet, menar Kreml.

Mitt i tragiken kanske det ändå nu kan finnas en öppning för utländsk medverkan.

EU måste erbjuda hjälp

EU:s utrikesministrar fördömer med rätta terroristdådet. De borde också erbjuda Ryssland hjälp med att bygga upp infrastrukturen i ryska Kaukasus och samtidigt föreslå att Moskva accepterar utländska observatörer i området.

Trots att en sådan väg är svår måste EU pröva alla vägar för att bryta våldsspiralen.

ME