ÅSIKT

Svenska soldater måste ha FN-stöd

Foto: BJÖRN LINDAHL
Debatten om försvarspropositionen har mest handlat om regementsnedläggningarna. Mindre om den livsavgörande frågan när militär ska sättas in i strid.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Detta innebär ett stort kliv i rätt riktning.” Så kommenterade miljöpartiets Lars Ångström regeringens försvarsproposition. Den snabba omsvängningen splittrar de gröna. Inte nog med att Lars Ångström bejakar EU:s nya stridsgrupper. Propositionen saknar också ett tydligt krav på FN-beslut för att svensk trupp ska delta i krig.

Miljöpartiet tänjer sig för att bli regeringsdugligt, men även socialdemokraterna svajar. Tidigare har ett FN-mandat varit grundläggande för att Sverige ska delta i EU:s militära samarbete.

Nedläggningar av regementen

Debatten om försvarspropositionen har handlat mycket om vilka regementen som läggs ned. Mindre om den livsavgörande frågan om när militär ska sättas in i strid.

Svenska soldater har gjort viktiga fredsinsatser på FN:s uppdrag. När EU fördjupat samarbetet om försvaret har regeringen drivit att säkerhetsrådet ska godkänna militär våldsanvändning. Nu har EU beslutat om stridsgrupper, som ska kunna lösa allvarliga kriser runtom i världen. Regeringen vill att Sverige ska leda en sådan grupp, där Finland och kanske även Norge deltar. Frankrikes försvarsminister Michèle Alliot-Marie hyllade i går den svenska inställningen.

Villkoren för stridsgruppen är ingen akademisk fråga. Det finns stora skillnader inom EU i synen på FN. Storbritannien och flera andra EU-länder angrep Irak, i konflikt med folkrätten. Vad händer om de stora europeiska länderna anser att militär ska sättas in för att skydda unionens intressen i Nordafrika?

Svårt att stå emot

Riksdagen behåller rätten att besluta om svensk trupp ska agera utomlands. I ett akut läge, när stormakterna trycker på, blir det ändå svårt att säga nej om inte förutsättningarna är tydliga från början. EU:s nya konstitution innehåller också ett löfte att ge varandra militärt stöd.

Oklarheten i försvarspropositionen är farlig. Sveriges linje behöver klargöras. Det är viktigt för Finland, som vi ska samarbeta med. Det är viktigt för EU, som behöver veta vilka begränsningar som finns. Framför allt är det viktigt för de män och kvinnor som ska ingå i stridsgruppen. Även uppdrag med FN-mandat kan vara riskfyllda, men då finns en nationell och internationell uppslutning som gör det lättare att hantera en situation där något går fel.

Vag försvarsminister

När riksdagen i fredags debatterade propositionen menade centern, vänsterpartiet och de gröna att det måste finns ett beslut i FN:s säkerhetsråd. Försvarsminister Leni Björklund var vagare. Kanske vill försvarsdepartementet och Högkvarteret ha handlingsfrihet i kontakterna med sina EU-kollegor.

Om socialdemokratin följer sina kongressbeslut finns det en bred majoritet för kravet på FN-mandat. Det borde synas tydligt i det utskottsbetänkande som ska ligga till grund för riksdagens försvarsbeslut.

ME