ÅSIKT

Kampen om arbetslinjen

Foto: SCANPIX
Kristdemokraternas partiordförande Göran Hägglund och Mats Odell, partiets ekonomisk-politiska talesman, presenterade partiets budgetmotion vid en presskonferens i går.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är om arbetslinjen det politiska slaget i Sverige just nu står. Det framgår om inte annat av gårdagens presentationer av oppositionspartiernas alternativ till vårbudgeten. Med en mun talade de borgerliga partiledarna om jobben.

Socialdemokratins traditionellt starkaste politiska fråga har blivit den oppositionen helst för fram.

Gårdagens gemensamma utspel, de så kallade nystartsjobben, är ett exempel. Arbetsgivare som anställer någon som under minst ett år haft arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag ska under en period befrias från arbetsgivaravgifter.

Skattesänkningar – olika stora beroende på vilket av partierna som talar – ska bidra till fler jobb.

Så långt bekräftar gårdagens budgetmotioner bilden av en alltmer sammansvetsad borgerlighet. Trots skillnaderna visar partierna upp en gemensam inriktning av politiken.

Samtidigt demonstrerar också gårdagen den centrala skillnaden mellan samarbete i opposition och gemensamt regeringsansvar. I opposition är en gemensam inriktning och enstaka samlade förslag ett uttryck för enighet. I en regeringskonstellation blir oenighet också om detaljer tecken på avgörande motsättningar.

Det saknas inte heller grundläggande motsättningar mellan de borgerliga partierna. Det gäller inte minst ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen.

Medan folkpartiet och kristdemokraterna slår vakt om ersättningsnivåerna och grunden i dagens inkomstbortfallsprincip vill framför allt moderaterna se ett rejält systemskifte. Partiet står kvar vid förslaget om en sänkning av sjukersättningen till mellan 60 och 65 procent av inkomsten.

Centerpartiet har påbörjat kompromissandet och föreslår ett system där ersättningen ska vara lägre till den som inte har ansvar för att försörja barn.

Om sänkningen enbart varit ett sätt för moderaterna att finansiera skattesänkningar skulle det funnits utrymme för en kompromiss. Nu har förslaget en större roll i den moderata politiken.

Syftet med de sänkta ersättningsnivåerna är främst att öka utbudet av arbetskraft, och de sjuka får betala. Den underliggande tanken är att många av dem som i dag har sjukpenning faktiskt väljer att inte arbeta, i vart fall inte för de löner som skulle bli aktuella. Sänkningen av ersättningsnivåerna ska pressa ner lönerna, samtidigt som tryggheten urholkas.

Därför kommer den borgerliga sprickan i fråga om ersättningsnivåerna att bestå, i vart fall så länge folkpartiet fortsätter att hävda sitt socialliberala arv.

Ändå är det knappast de borgerliga partiernas förmåga att komma överens som avgör nästa års val. Det avgörs av om socialdemokraterna lyckas återerövra trovärdigheten i arbetet för full sysselsättning.

IP