ÅSIKT

Sista sucken

Foto: Reuters
"INTE NU IGEN!" EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso verkade inte ha långt till tårarna när han i går kväll i Bryssel kommenterade ännu ett nej till EU-fördraget. Holländarna röstade mot det med ännu större marginal än fransmännen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Holländarna begravde i går EU-fördraget. Den fråga som återstår är när EU-ledarna ska bekräfta dödsdomen.

Den holländska folkomröstningen var en repris av den franska. Nej-sidan vann massivt. Valdeltagandet var högt. De etablerade partierna besegrades av en något egenartad allians av högerextrema och radikal vänster. Dessa kunde förmedla en folklig vrede som riktar sig både mot de nationella högerregeringarna och den europeiska unionen.

Holland genomgår som Frankrike en djup ekonomisk och social kris. Den kanaliserades först i Holland av den högerpopulistiske Pim Fonteyn, mördad för tre år sedan. Hans roll spelas nu av Geert Wilders, som dundrar mot muslimer, mot Turkiet och hyllar holländsk nationalism.

Nej-kampanjen har dock främst burits upp av det lilla men välorganiserade socialistpartiet, lett av en före detta maoist. Argumenten har varit desamma som den franska vänsterns: motstånd mot fördragets liberalism och antisociala inslag. Dessutom mot demokratibrister och stormaktsdominansen i EU-fördraget.

Två huvudrollsinnehavare

Något patetiskt låtsas EU-kommissionen som om hela ratificeringsprocessen ska fortsätta. Möjligen måste datumet för fördragets verkställighet skjutas något på framtiden. Huvudfrågan är en helt annan, nämligen: Vilken ledande politiker vågar säga det självklara – att EU-fördraget är makulatur?

I det spelet finns två huvudrollsinnehavare: Jacques Chirac och Tony Blair. Den brittiske premiärministern är den enda europeiska stormaktsledare som håller sig hjälpligt på benen. Han är dessutom EU:s ordförande om en månad.

Tony Blair ställer två krav för att inte omedelbart stoppa behandlingen av fördraget. Han begär att Jacques Chirac ska lova en ny fransk folkomröstning och han kräver att EU ska förändra sin ekonomiska politik, göra den än mer liberal. Beskeden från Blair är annonserade till den 6 juni men kan komma tidigare efter fiaskot i Holland.

Blair bedriver demonstrationspolitik. En ny folkomröstning i Frankrike är helt otänkbar. Demokratin är inte förhandlingsbar.

Splittrat EU

Ett mer ekonomisk-liberalt EU är just ett sådant EU som underkänts i de två senaste folkomröstningarna.

Blairs strategi är ändå värd att ta på stort allvar. EU är splittrat i en anglosaxisk riktning och en mer välfärdsorienterad. Blair har stöd från exempelvis Berlusconi och flera av de nya medlemsstaterna. ”Det Nya Europa”, inriktat på att bli en fattigare variant av USA, gärna med tillsats av reaktionära moraluppfattningar. Mot detta står dels det som en gång i tiden var EU-motorn, Frankrike-Tyskland, dels de nordiska länderna, som med viss framgång klarar såväl tillväxt som anständig social rättvisa.

EU kanske kan gripa sig an de avgörande ekonomiska och sociala frågorna, när fördraget blivit så grundligt underkänt.

OS