ÅSIKT

Inga svarta hål

Lena Askling möter Sveriges första kvinnliga ÖB – Marie Hafström

Foto: TOMMY MARDELL
Försvaret ligger i blodet Utanför tjänsterummet på högkvarteret hänger sex Hafströmhuggare från 1848 uppkallade efter Jonas August Hafström, en anfader till Marie Hafström.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sverige har fått sin första kvinnliga och civila ÖB, ställföreträdande ÖB. Av försvarsminister Leni Björklund kallades hon ”rätt kvinna för jobbet” när hon utsågs av regeringen i juni.

Förändringens vindar blåser inte bara över landets regementen och flottiljer. På sjunde våningen i högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm sitter hon nu, försvarets nya generaldirektör och ställföreträdande chef i Försvarsmakten, Marie Hafström. En kvinna med lång erfarenhet av statsförvaltning och myndigheter.

Jag är nyfiken på hur hon ser på jobbet. Uppdraget att i en dramatisk period av förändring och omställning stötta ÖB i arbetet med utveckling och styrning av Försvarsmakten. Hennes jobb handlar mycket om kontroll. Det ska bli slut med de ständiga ”svarta hålen” i försvarets budgetar.

– Vi ska ner till 37 miljarder kronor 2007. Enligt verksförordningen ska varje myndighetschef, också ÖB, vara en ”god hushållare”. Det är lite rart, men det är också rätt. Vi måste se till att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt. Vårt uppdrag är att leverera ett försvar till rätt pris.

Generaldirektör Hafström är inte säker på att priset för det nya insatsförsvaret är lägre än det för det gamla invasionsförsvaret, men menar att då får politikerna acceptera konsekvenserna. De får den verksamhet de betalar för.

– Orealistiska önskelistor är ingen betjänt av, säger Marie Hafström och fortsätter:

– Jag tror inte Försvarsmakten behöver vara en så annorlunda myndighet än andra. Vi måste inte vara så slutna och hemliga utan kan bli mer förvaltningsmässiga.

– Regeringen styr riket och vi, som alla myndigheter, ska vara lojala instrument för att genomföra regeringens politik, säger hon.

Det låter självklart men är inte precis vad man brukar få höra när generaldirektörer och andra makthavare i staten formulerar sitt uppdrag. Politiska maktambitioner verkar saknas bland drivkrafterna hos den nya generaldirektören.

Hon påpekar ofta att det är politikerna som bestämmer och att lojalitet är en självklar plikt för statens tjänstemän. Kanske är det sådana egenskaper som givit henne jobbet som den första civila kvinnan i försvarsmaktens ledning.

Marie Hafström säger ofta: producera och leverera kostnadseffektivt. Vi diskuterar vad det innebär. Så långt jag minns har försvaret aldrig lyckats hålla sina budgetramar. Ständigt har ”svarta hål” rapporterats. Trots att försvaret halverats och varje försvarsbeslut inneburit krav på besparingar, har kostnaderna alltid hamnat runt det till synes magiska talet 40 miljarder kronor per år. Hur kan det komma sig?

– Jag vet inte, men styrningen från regering och riksdag har inte alltid varit tydlig. Ibland har det handlat om för mycket detaljstyrning, ibland har målen varit otydliga.

Riksdagen har inte utnyttjat sin kontrollmakt tillräckligt effektivt och därför inte fått genomslag för sina beslut. Vi har också ett försvar där Försvarsmakten styr de så kall-ade stödmyndigheterna, Försvarets materielverk och alla de andra. Vi kan inte utkräva ansvar av dem. Några får anslag av oss, andra finansieras med avgifter. Systemet har helt enkelt varit så ogenomträngligt att riksdagen tappat kontrollen, tror Hafström.

Nu ska det bli ändring. Om fem år när hennes förordnande som ansvarig för ekonomistyrningen går ut lovar hon att Försvarsmakten ska ha bättre kontroll och system för uppföljning.

Hon värjer sig för uttrycket svarta hål –men som skattebetalare tar jag det som ett löfte: inga fler svarta hål. Marie Hafström och jag jobbade samtidigt under Olof Palme i regeringskansliet. Då var hon rättssakkunnig och ansågs mycket lojal men med stark integritet. Statsministern fick raka svar på eventuella frågor redan då och att extrainkalla en beslutsmässig regering i ett skarpt läge, var en smal sak för henne.

Senast var hon generaldirektör i Kustbevakningen, en komplex myndighet med verksamhet inom sex politikområden. Hon har också jobbat i försvars- och utrikesdepartementen. Men lotta har hon aldrig varit och ändå – nu tar du över försvaret av landet, styr generaler och värnpliktiga i fred och krig, kort sagt, är beredd rycka in som ÖB?

– Nej, så är det inte alls. Den operativa ledningen, styrningen och regelverket svarar ÖB för och han är chef för hela Försvarsmakten. Så är det. Jag är generaldirektör och ställföreträdare.

– Försvarsmaktens arbetsfördelning är tydlig och jag har fått den roll som motsvarar min kompetens från myndighetsledning och statsförvaltning. Jag har ansvar för ekonomistyrning, personalfrågor, verkamhetssäkerhetsfrågor och en del annat. Vi måste hitta strukturer för en organisation som underlättar kontroll och utvärdering av alla verksamheter. Det handlar om helhetssyn och samordning.

Det låter som ett gigantiskt och rätt disparat uppdrag?

– Omläggningen sker med hjälp av ett nytt integrerat resurs- och ekonomiledningssystem som vi håller på att utveckla. Det ska i slutänden gå att följa varenda krona ner på förbandsnivå, säger generaldirektören bestämt.

Hon har en klar uppfattning om vad hon tycker måste förändras i bland annat organisation, personalfrågor och i arbetet med att skapa en ny värdegrund och kultur i försvaret. Värdegrunden är central för henne.

– Försvaret ska bli mer jämställt, mindre hierarkiskt och mera jämlikt också mellan civilt och militärt, officerare och värnpliktiga. När det gäller kvinnor och män måste de bli lika självklara delar av försvaret.

– För mig är det en självklarhet att man i en statlig myndighet inte tolererar någon form av diskriminering. Det är en arbetsmiljöfråga, diskriminering är bara helt oacceptabelt. Generaldirektören är mycket bestämd igen.

Hur det ska gå med försvarets förändring från en organisation i beredskap, som aldrig fick pröva sin förmåga, till en agerande försvarsmakt med fredsuppgifter här och nu i världen, ser hon som en annan spännande uppgift.

Ser du inga problem med att förena vår internationella roll, samarbetet med EU:s försvarsmakter som ofta är en del av Nato, och samtidigt upprätthålla alliansfriheten? Är det inte bara ett dubbelspel?

– Nej, jag ser det inte så. Utgångspunkten för Sverige är gemensamma säkerhetsbyggande insatser tillsammans med andra EU-länder.

Också om det ibland handlar om stridsinsatser?

– Ja, i vår tid kan inte tryggheten, vårt välstånd och vår öppna demokrati värnas enbart med ett försvar på hemmaplan. Enligt EU:s solidaritetsklausul bestämmer vi själva vad vi vill bidra med, men vi måste vara med och bygga en tryggare värld, säger ställföreträdande chefen i Försvarsmakten, Marie Hafström.

Lena Askling

ARTIKELN HANDLAR OM