ÅSIKT

Vi behöver inga fler tandlösa byråkrater

Foto: URBAN ANDERSSON
Flodvågen tog hans fru och hans två små pojkar. Stig ”Pigge” Werkelin står ensam och uppgiven i katastrofens Phuket någon dag efter katastrofen. Senare lyckades han, med hjälp av vänner men utan något stöd från svenska myndigheter, hitta sina kära och ge dem en värdig begravning. Nu ska en ny krismyndighet styra upp den svenska katastrofberedskapen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringen vill slå ihop Krisberedskapsmyndigheten med Räddningsverket till en ny myndighet. Det är resultatet av löftet om ett nytt centralt krisledningsorgan efter Katastrofkommissionens nedgörande kritik mot bristen på en fun-gerande nationell krisledning under flodvågskatastrofen.

Trots statsminister Göran Perssons skepsis blir det nu en ny krisledande myndighet som ska hantera riktigt stora kriser som drabbar Sverige. Vilken beslutsmakt och vilket operativt ansvar myndigheten får, hur den ska organiseras och så vidare är dock fortfarande oklart. Det ska snabbutredas.

Hamnade i skymundan

”Den ska ha operativt fokus”, sade försvarsminister Leni Björklund när hon presenterade propositionen ”Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle” heter propositionen.

Den presenterades något i skymundan av de mer uppseendeväckande planerna på nya drastiska försvarsbantningar på två miljarder och omorganisationer inom försvaret.

Vem ska fatta besluten?

Förslaget om den nya krismyndigheten, som ska ledas av en generaldirektör, är en halv kompromiss i den segslitna frågan om det ska finnas en krisenhet vid sidan av statsministerns egen stab. Om den nya myndigheten får reella möjligheter att fatta beslut om inledande, operativa insatser som att dra igång räddnings- och akuta sjukvårdsinsatser, kalla in transporter, göra informationsinsatser är som sagt en öppen fråga.

Enligt försvarsministern ska den krisledande myndigheten dock samordna andra myndigheter och samhällsfunktioner och praktiskt leda krishanteringen vid mycket stora kriser. Förslaget ligger i linje med vad Kriskommissionen krävde och också vad Försvarsberedningen med samtliga riksdagspartier föreslog i sitt förslag till nationell krisledning.

Regeringens egen ”varningsklocka”, den analys, och beredskapsenhet i statsrådsberedningen som tillsattes efter flodvågskatastrofen, ska finnas kvar. Den ska göra strategiska avvägningar och ge stöd för regeringens beslut.

Ska fungera dygnet runt

Det är klokt av regeringen att bita huvudet av prestigen och se till att Sverige får en fungerande central krishanteringsmyndighet som fungerar dygnet runt, året runt, oberoende av jul, midsommar eller vardag.

Det är viktigt och enligt grundlagen ofrånkomligt att regeringen har det yttersta och politiska ansvaret för alla krisinsatser.

För att vi inte ska förlora tid som vid flodvågskatastrofen, är det ändå nödvändigt att delegera mandat och ge den nya krisledningsmyndigheten rätt att själv fatta operativa beslut i ett inledningsskede.

Annars blir myndigheten bara en ny tandlös byråkratorganisation som vi inte behöver.

LA

ARTIKELN HANDLAR OM