ÅSIKT

Otrygga människor sparar för mycket

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: JUPITER IMAGES
Sparar så det knakar  Vad som sticker ut i Sverige är att hushållen ökat sitt sparande mycket mer än andra. Trots stora räntesänkningar och disponibla inkomstökningar på 6,1 procent känner vi oss otrygga och agerar därefter: Vi håller i slantarna.

30 maj 2009. De som brukar kallas för experter säger visserligen att botten kan vara nådd längre fram i år. Men just nu går det utför. Alltjämt.

Gårdagens siffror från Statistiska centralbyrån visar att Sveriges bruttonationalprodukt rasade med 6,5 procent under första kvartalet jämfört med samma kvartal i fjol. Svensk export har trillat handlöst nedför det stup som öppnat sig i sviterna av den globala finanskrisen.

Tillväxten har inte fallit så här dramatiskt sedan 1940-talet.

Centralbanken: Det vänder

För drygt tio dagar sedan sa den ­europeiska centralbankschefen Jean Claude Trichet att nedåtkurvan i ekonomin har nått sin inflektionspunkt. Alltså att allt inte längre faller i en ökande takt, utan i en minskande takt.

I går visade siffror från EU-kommissionen att optimismen faktiskt ökar på kontinenten och att tysk ­arbetsmarknad utvecklar sig bättre än förväntat.

Vad som sticker ut i Sverige är att hushållen ökat sitt sparande mycket mer än andra. Trots stora räntesänkningar och disponibla inkomstökningar på 6,1 procent känner vi oss otrygga och agerar därefter: Vi håller i slantarna. Man får gå till­baka till 70-talet för att hitta en högre sparkvot bland svenska hushåll och det här måste vi börja diskutera i politiska termer.

Regeringen har hävdat att Sveriges ”starka sociala skyddsnät” gör att vi inte behöver satsa lika mycket på krisbekämpning som andra länder. Är trygghetssystemen väl utbyggda kan hushållen i högre grad hålla uppe sin konsumtion, vilket dämpar konjunkturnedgången.

Problemet är att trygghetssystemen inte är vad de har varit. De har försvagats av den politik som ­regeringen dunkade igenom när högkonjukturen fortfarande strålade och Anders Borg fortfarande uppfattades som ett ekonomiskt snille med den slutgiltiga lösningen på utanförskapet. Som det ser ut i dag beräknas detta utanförskap öka med 270?000 personer ­under mandatperioden.

Hälften av de arbetslösa får ingen arbetslöshetsersättning alls och runt en halv miljon har lämnat försäkringen sedan regeringen sänkte ersättningen och höjde avgifterna. Otryggheten gör att konsumtionen faller och krisen förvärras.

Schlingmann förenklar

Enligt Per Schlingmanns strategi­papper ska Moderaterna prata om krisen som en fråga om ”sunda statsfinanser mot socialdemokratiska ­sedelpressar?” och det är bara att hoppas på att regeringen inte låser sig i Schlingmanns förenklade konfliktlinjer. Den ekonomiska utvecklingen gör att vi måste diskutera politiken förutsättningslöst. Alltså bortom de problemformuleringar som alliansen låste sig vid 2005 i Göran Hägglunds trädgård i Bankeryd.

Då var världen en annan. Det måste regeringen inse.

KK

ARTIKELN HANDLAR OM