ÅSIKT

Lettland rasar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Skakade Lettland tyngs av en hög arbetslöshet och stigande budgetunderskott. I januari i år utbröt kravaller på Rigas gator när upprörda demonstranter protesterade mot landets ekonomiska situation. Foto: ROMAN KOKSAROV/AP
LEDARE

7 juli 2009. Arbetslösheten är 16 procent och stiger snabbt. Försäljningen i detaljhandeln har minskat med en fjärdedel. Skatteinkomsterna rasar och budgetunderskottet är redan 10 procent av BNP.

Det är några av mardrömssiffrorna från vårt grannland på andra sidan Östersjön. Lettlands ekonomi är i fritt fall, trots stödpaket och reformer. Krisen slår hårt även i Estland och Litauen. Samtidigt har sven-ska banker stor utlåning i de baltiska länderna.

Kritiseras av experter

Därför är det inte så konstigt att Anders Borg satt in en extra punkt på dagordningen inför sitt första möte som EU-ordförande. Finansministrarna ska i dag ta beslut om att Lettland måste minska sitt budgetunderskott.

Det kunde vara en formalitet. Samma procedur gäller flera andra länder som bryter mot de ekonomiska reglerna.

Men frågan om Lettland är större än så. EU:s trovärdighet står på spel.

Toppmötet i juni beslöt efter påtryckningar från bland annat Sverige att betala ut nästa omgång av EU:s lån till Lettland. Däremot har det ännu inte kommit något liknande besked från Internationella valutafonden IMF.

Redan i höstas var IMF-experterna tveksamma till det benhårda försvaret av den lettiska valutan. Regeringen i Riga vägrade diskutera en devalvering, med stöd från Anders Borg. Till slut blev det ett avtal om kraftiga besparingar för att få lån från IMF och EU.

Nu menar allt fler experter att det var ett misstag att dra ned så kraftigt på den inhemska efterfrågan och utesluta en nedskrivning av valutan. Dröjsmålet med IMF-utbetalningen tyder på att denna kritik växer även bland bankfolket i Washington.

Situationen är ohållbar

Lettlands situation är ohållbar, sa IMF:s förre chefsekonom Kenneth Rogoff i Almedalen. Valutafonden borde inte ha gått med på ett stödpaket utan devalvering, menade Rogoff. En av dagens IMF-chefer, John Lipsky, betonade nyligen att det inte är någon lösning av krisen att låsa sig vid försvaret av en viss valutakurs.

Tveksamheten hos IMF är begriplig. Aftonbladets ledarsida har flera gånger kritiserat avtalet med Lettland.

Vanliga människor får betala

Risken med att skjuta upp utbetalningen är ändå att den finansiella oron återigen växer i Lettland. Och det blir vanliga människor som får betala priset.

I dag kommer EU:s finansministrar säkert att upprepa det brutala budskapet om kraftiga besparingar. Det blir inte bättre av luddiga fraser om att de svaga inte ska drabbas.

I stället måste EU ge hopp. Krisen i Baltikum kommer att bli en fråga på höstens toppmöten. Fredrik Reinfeldt måste formulera en politik som kombinerar social rättvisa med en övergång till euron på rimliga villkor.

Den ekvationen går att lösa, om Reinfeldt lyssnar på fackföreningar och oberoende experter på andra sidan Östersjön, inte bara på banker och finansdepartement.

ME