ÅSIKT

Kärnkraft löser inte industrins problem

Dagens energipolitik svarar inte på den fråga som kan avgöra basindustrins framtid.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ringhals kärnkraftverk har slarvat med säkerheten. Kärnkraftsentusiaster borde få sig en tankeställare.
LEDARE

09 JULI 2009. Ringhals kärnkraftverk har slarvat med säkerheten. Därför ställer nu Strålskyddsmyndigheten reaktorerna under särskild tillsyn.

Beslutet borde få kärnkraftsentusiasterna att fundera en gång till.

När regeringspartierna i vintras presenterade sin uppgörelse om energipolitiken talades det om långsiktighet och stabilitet. En av svensk politiks mest laddade – bokstavligt och bildligt – frågor skulle föras från bordet.

Energifrågan tillbaka

I själva verket kommer det att bli precis tvärtom. Centerledningens svek i partiets viktigaste profilfrågor under snart 40 år kan inte döljas av partiledarens svada. Dessutom skjuter regeringen i praktiken alla viktiga avgöranden framför sig.

Centern hoppas att marknadskrafterna ska fasa ut kärnkraften. Folkpartiet att den tvärtom kommer att fasas in. Under alla omständigheter kvarstår samhällets energiförsörjning som ett i grunden politiskt ansvar.

Folkpartiets och Moderaternas kompromisslösa inställning gör dessutom att energifrågan nu, för första gången på årtionden, är blockskiljande. Vinterns förhandlingar mellan oppositionen och Centerstatsråden framstår som en tom gest.

Men framför allt svarar dagens energipolitik inte på den fråga som kan avgöra basindustrins framtid. Vad kommer energin att kosta?

Det är nämligen inte bara en fråga om produktion och tillgång, trots att både fack och arbetsgivare ibland påstår det när de talar för kärnkraften. Energipriset beror också av kunderna och efterfrågan.

Att koppla samman det svenska elnätet med nätet i övriga Europa är en av punkterna i regeringspartiernas uppgörelse. På sikt är det antagligen rationellt, i alla fall i ekonomiska termer. Fler kunder och en större marknad skulle styra kraften dit den verkligen behövs för tillfället. Och Europa behöver energi, det visade sig inte minst i vinterns gaskonflikt mellan Ukraina och Ryssland.

Högre priser för industrin

För svenska elkonsumenter kommer det dock att innebära europeiska, högre, priser. Och det gäller också industrin.

Det finns en anledning till att landets industriorter i allmänhet har ett namn som slutar på fors, ström eller hammar. Järnverk, pappersbruk och mekaniska verkstäder byggdes upp vid det strömmande vattnet. Svensk industri är sprungen ur den lokala tillgången på energi, billig energi.

Den konkurrensfördel som symboliseras av ortsnamnen försvinner när stålverk och massafabriker tvingas betala samma pris som industrier i Ruhrområdet.

Det kräver omställning, och energieffektivisering. Och det kräver tid. Ur industrins synpunkt borde därför den svenska energidebatten handla lika mycket om planerna på fler kablar till Europa som om takten för att stänga av de allt mer åldrade kärnkraftsverken.

IP