ÅSIKT

Lavaldomen – ännu ett steg mot kaos

Foto: tommy mardell
FACKEN BLIR SKADESTÅNDSANSVARIGA  Alexandrs Nogins var en av de lettiska byggnadsarbetare som arbetade med Söderfjärdsskolan i Vaxholm i november 2004.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Byggnads krav på svenskt kollektivavtal, och svensk lön för de lettiska arbetarna i Vaxholm har sedan 2004 valsat genom det europiska rättsväsendet.

För två år sedan underkände EU-domstolen i ett omstritt beslut de svenska lagar som fackets konfliktåtgärder byggde på.

Facket måste betala 2,5 miljoner

Det har skapat debatt i Sverige, och en oro för löntagarnas rättigheter i hela den europeiska fackföreningsrörelsen. Lavalmålet – som jurister och byråkrater helst säger – har tillsammans med en rad andra fackföreningsfientliga domar satt hela visionen om ett socialt Europa i fråga.

I går dömde en oenig arbetsdomstol facket att betala rättegångskostnader på två miljoner kronor och ett skadestånd på drygt 500?000. Trots att arbetsdomstolen redan i december 2004 slog fast att konflikten inte stred mot den svenska lagstiftningen ska facket alltså betala.

Byggnads och Elektrikerförbundet hålls skadeståndsansvariga för att de tolkat rätten på samma sätt som den svenska riksdagen och arbetsdomstolen själv. Det är – med LO:s avtalssekreterare Per Bardhs ord – orimligt och inkonsekvent.

Ändå är det inte pengarna i sig som skapar den största oron. Den handlar i stället om hur en fungerande förhandlingskultur på arbetsmarknaden kommer att påverkas av EU-domstolens och den svenska arbetsdomstolens beslut.

Domstolarna har valt sida

Domstolarnas sätt att begränsa konflikträtten skadar de relationer arbetsmarknadens parter byggt upp under sjuttio år. De har klampat rakt in i balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare, och valt sida.

Lavals juridiska ombud har med Svenskt näringslivs pengar i ryggen använt EU:s rättssystem för att ifrågasätta konflikträtten. Svenska fackförbund måste i fortsättningen räkna med att få sina krav och åtgärder prövade av ett oförutsägbart och politiserat europeiskt rättssystem, och dessutom i slutändan hållas skadeståndsansvariga.

Det kommer inte att göra det lättare för facket att använda konfliktåtgärder, och det kommer garanterat inte att förstärka den utsatta situationen för utländsk arbetskraft i Sverige.

En rad missförhållanden

För om det är en sak de senaste fem åren visat är det just att Vaxholms­konflikten på sin höjd är ett exempel på de fackliga organisationernas oförmåga när utländska arbetare utnyttjas i Sverige. Missförhållanden har avslöjats i bransch efter bransch, med höstens konflikt i den norrländska bärskogen som ett av de senaste exemplen.

Ordning och reda på arbetsmarknaden förutsätter än starkare och handlingskraftigare fackliga organisationer. Gårdagens beslut i arbetsdomstolen är ännu ett steg mot kaos.

IP