ÅSIKT

Peace, Bildt!

LEDARE

10 APRIL 2010. Kärnvapenhotet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
fredliga förhandlingar Obama och Medvedev ingick i fredags ett avtal om begränsningar av kärnvapen och till veckan samlas ett 40-tal länder för att diskutera frågan. Nu gäller det att utrikesminister Carl Bildt har en så aktiv roll som möjligt i processen, för att bidra till att göra världen säkrare.

Hur många kan på rak arm nämna två tillfällen under den gångna mandatperioden när Carl Bildt med eftertryck agerat i nedrustningsfrågan?

Någon?

Utrikesministerns måttliga intresse hittills hindrar honom naturligtvis inte från att visa engagemang för det avtal om ytterligare begränsningar av den strategiska kärnvapenarsenalen som USA och Ryssland ingick på fredagen och för det som följer i avtalets spår.

Lovar spela en aktiv roll

Sverige ska ”vara med och spela en aktiv roll”, lovade Bildt och Fredrik Reinfeldt på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Utmärkt. Sverige har en lång tradition att falla tillbaka på.

Det avtal som presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev nu upprättat skärper eller ersätter det så kallade Start I (Strategic Arms Reduction Treaty) som varit i kraft från 1994 och fram till slutet av förra året.

Det tillkom främst som en följd av Sovjets kollaps och av att det inte längre fanns en motsättning mellan supermakter. Start I begränsade antalet av de mest kraftfulla kärnstridsspetsarna till totalt 6?000.

Den nya överenskommelsen, undertecknad i Prag där Obama för drygt ett år sedan talade om sin vision för en kärnvapenfri värld, halverar antalet stridsspetsar och sätter en gräns vid 1?550 för vardera sidan.

Självklart kan Prag-avtalet ses som en framgång, låt vara en liten på en lång och knagglig väg.

Flera kärnvapenmakter

Det ligger i linje med Obamas bara dagar gamla återhållsammare strategi för när och mot vem de amerikanska kärnvapnen kan komma att användas, även om den nya strategin fortfarande ligger ljusår från visionen.

Avtalet balanserar också något den säkerhetsdoktrin som Medvedev godkände för cirka två månader sedan och som utmålar Natos östutvidgning som ett hot.

Men alla hot är långt ifrån undanröjda. Sju stater är definitivt erkända kärnvapenmakter. Fler har tillgång till nukleär kapacitet och ytterligare några har förutsättningar att åstadkomma den. Sedan finns hela tiden terrorhotet. Och de omedelbara oroshärdarna Iran och Nordkorea.

Förbättrad kärnsäkerhet

Det är i det sammanhanget som toppmötet i Washington på måndag och tisdag skall bedömas; att ett 40-tal länder diskuterar möjligheterna att förbättra kontrollen kring kärnsäkerheten är mer hoppingivande än på länge. Samma sak gäller den konferens om icke-spridningsavtalet gällande sedan 1970 som hålls i New York i maj.

I kampen för att frigöra världen från kärnvapenvansinnet står visionen mot maktpolitiska realiteter. Men genom den process som nu inletts kan världen bli åtminstone något litet säkrare. Ju mer aktiv roll Bildt förmår spela i den processen, desto bättre.

KA